Kritiskt läge
Fylleri. En kollega har passat på att fylla 60 år, det fick ju inte bli obemärkt. Utgång med god teppanyaki med tillhörande japanska drycker, sen fick födelsedagsbarnet välja fritt på Shanghais alla begivenheter – och valde puben ”Sunken”, som han själv har döpt kvarterskrogen närmast våra gemensamma bostäder till. Rätt skönt att det blev nära hem när tiden var ute!
Editering: delar av Shanghais historieskrivning kan vara på detta vis.
https://carlssonkarlsson.com/2014/05/23/mittat/
Men, neeeej! Min trofasta vän Canon S100 fick ett spel inatt och har nu fått problem med att objektivet inte dras in, med tillhörande felkod, som inte går att släcka. Har letat igenom internet efter hemmafix av liknande problem, nu återstår bara att skruva isär den. Och om man ska göra det själv eller lämna in den? Grr. Den har verkligen tagit många bilder på 2 år. Måste fixa eller skaffa en ny!
Bilder från igår? Jo, inget fel på minneskortet, men ”det som händer på Sunken, stannar på Sunken”, haha! En av händelserna kan jag dock visa, mycket spännande! Kanske kommer mer bilder senare.


Det går lika bra med selleri
För memoarerna: har varit på en ”Ladies Night” med ”Free flow champagne” med en massa trevliga tanter från jobbet. Jag är inte säker på att det kommer att någonsin erkännas mer än vid detta tillfälle, att jag har varit på en ”Ladies Night”… men ändå.
Mest minnesvärda replik, i taxin hem:
– Men AnJo, luktar det inte selleri?
Eeeh, jo. Se pilen. Taxin hade hela hatthyllan full av färska grönsaker…
Inte konstigare än att jag, jag, går på en ”Ladies Night” med ”Free flow champagne”. Ungefär så.
(Kan iofs kvala in i samma konstighetsliga som mini-AW med Yvve då vi köper varsin enda öl och smyger runt i kulisserna på Posthotellet i Gbg. Eller när vi på annan mini-AW provat så många öl innan jag provar klänning på NK att jag känner mig tvingad att köpa den för att det verkar som det snabbaste sättet att hinna på toa innan det händer en olycka…)

Zhangjiajie i bilder #3
Sista dagen. Låga moln och lite lite duggregn tidigare dagar, byttes mot… ösregn! Bläh. Ett och annat paraply, och engångsregnrock, och skoöverdrag.
Mer linbana! Tänk en klar dag utan moln, wow!
Sikten uppåt:
För att göra en toppbeskrivning kort, så åkte vi ner igen ganska per omgående… Väl nere, en del hade ju fattat hur man bäst håller skorna torra!
Typ äsch, vad göra nu då. Lite för tidigt för lunch också. Kanske ett galleri vore OK, en lokal konstnär som målar med sand? Låter ju sådär… men det var super!
Smygfoto:
Junsheng Sandstone painting gallery:
http://www.chinatouronline.com/china-travel/zhangjiajie/zhangjiajie-attractions/Junsheng-Sandstone-Painting-Gallery_493.html
Jahapp, lunch och sen kanske inte så mycket mer. Men vänta, det klarnade! En linbana till gick från centrum och upp i bergen, mot Tianmenshan Cave.
Men först, en kö. Duktigt slingrig, fascinerande att få ihop så många kö-meter per area…
Man får glädjas under tiden man köar åt coola guider, som denna!
Linbana alltså, åtminstone upp till mellanstationen, övre delen var stängd pga åskoväder på morgonen.

Sista biten upp med buss på serpentinväg.

Framme! Tianmen-grottan, eller, ett hål i berget i alla fall. 999 trappsteg för att komma upp till det 131,5 m höga och 55 m breda hålet (fint med detaljerad fakta, va!):
Hej och hå, uppåt!
Fördomsfullt kan man säga att kineserna i allmänhet inte gillar aktiviteter som är jobbiga, typ att gå om det finns en buss, om än så sträckan bara är 500 meter. Och avsaknaden av förmågan att bedöma konsekvenser är ju både bra och dålig, det får man ju säga… Trappan kryllade av barn, gamla, starka, svaga, och en del som inte ens tyckte att skovalet var en stopper! Imponerande.
Neråt är ju alltid värre, särskilt som trappan var brant och stegen inte särskilt djupa för strl 40 i skor, kombinerat med regnvått.

På vägen ner i linbanan ringde resebyrån och meddelade att vårt plan hem till SHA kl 19 skulle bli ”minst 3, upp mot 4 timmar försenat”. Goddag. Men vi åkte ut till flpl, stod i en lång incheckningskö, softade i varsin massagefåtölj, sen bussades vi till ett småsunkigt hotell som vi kunde vila på i 3 timmar. Bra arrangerat, för det fanns inte många sittplatser på flpl. Kö vid incheckningen, som i Gbg, bredare än lång!

Till sist bara en stilstudie från ett av de få fiken i avgångshallen. Förklarar bra varför jag INTE tror att jag skulle kunna driva ett fik i Kina… med lönsamhet, och humöret i behåll.

Summerat, bra resmål, dåligt väder.
Och den mysläskiga glasgången högt uppe på en av topparna som KriGro hittade en gång för länge sen, är ogjord pga dåligt väder. En anledning till ett besök till, kanske!
http://www.absolutechinatours.com/news/skywalk-4253.html
Tisdag
Inte mycket spännande att skriva hem om denna regngråa tisdag. Det får bli en bild på ett av skyskraporna med levande fasad istället. Nästan som ett norrsken som vandrar på huset. Maffigt. Men kanske inte helt nödvändigt.
Däremot har de två ryska killarna som toppade nya skyskrapebygget i Shanghai under kinesiska nyåret passat på att göra Hong Kong. Bara att se bilderna gör ju att det snurrar i huvudet…
http://shanghaiist.com/2014/03/20/rooftop-pictures-hong-kong.php
Fiskfest
”Fiskfest” hette en sorts torrfoder för katter som vi köpte när grannarna var bortresta och deras fyrbenta efter några dagar blev lite väl sällskapssjuka och verkade hungriga. Vad det nu var i den, för de blev som galna! Vi hade altandörren på glänt och påsen stod precis innanför, så kunde man se små tassar sträcka sig in, krafsa och försöka nå innehållet… enormt gulligt, men lite förundrande vad det verkligen var som var så smaskigt? Kattknark av nåt slag.
Idag var det fiskfest på jobbet, eller, jag riggade för fiskfest igår och idag hände det. En västkustare som längtade hem och hittade IKEA:s nya kudde Lissel, i form av en makrill… 1 meter lång… jag köpte 5 och positionerade ut strategiskt på offrets kontor, hihi! En smocka eller en kram var väl ungefär vad jag antog att jag kunde förvänta mig, jag fick den mjukare versionen – tur!
Och hur otippat liten är då inte världen ibland, en tillrest Gbgare som är på kontoret denna veckan hängde med in till akvariet, och upptäcker: ”Det är ju min frus kompis som har designat den kudden!”
Djurskötaren med en av de fem firrarna. Minen är tänkt att vara ett elakt fniss…

Rakt fram
Jag blir ofta lite irriterad när jag är ute och går, eller springer. En genomsnittskines går väldigt sakta, kanske därför så tappar de i stabilitet, och sicksackar sig fram över trottoarerna så att man aldrig riktigt vet om man ska satsa höger eller vänster för att ta sig förbi. Och lägg då till hanteringen av en smartphone, så är det nästan så att en person behöver en trottoar. Själv. Men så kan man ju inte ha det i en stad med 23 miljoner personer. Så då trängs man istället.
Här var dock en som kan gå rakt!
Synd bara att de inte varnade för nymålat, ett och annat fotspår på strecken, och fotspår på trottoaren…

Vandringsdag
En tidigare vandringssönddag. Fuxing Park. Allmänt myller och musicerande.
Hm. Nån diskussionsklubb?
En välklädd kille. Hoppas det var hans egen klädsmak.
Vattenkonstnärer. Vore såklart intressant att veta vad de skriver?
Hon och han tar med sig förstärkaren och mickar upp sig.
Typ melodifestival.
Spel eller stickning.
Baklängesgymnastik i bakgrunden, och diskussioner om tillit och förtroende i förgrunden…
Smält socker-konstnär, sötat barn, och hästens år.

Mössbusiness.
Säckar och slakt.
En bra dag att torka tvätt.
Pax för att inte bo granne med någons duvslag. Föredrar faktiskt de torkade då.
Tvätt- och torkdag även på frisersalongen.
Och en listig person.
Blindmassage
Har vaknat några nätter med kramp i fötterna, försökt kurera mig med Resorb vätskeersättning idag. Men efter långpromenaden och en liten löprunda började det hugga i ena vaden. Perfekt då att vi efter den goda kinamatsmiddagen gick förbi ett ställe det stod ”massage” på på kinesiska, och översättaren också kunde berätta att det var blindmassage. Varför inte? Mycket bra, en synskadad massör med starka nypor tog hand om mig, och de andra för tillfället osysselsatta gick runt och krockade med väggar och möbler litegrann, jag fick blunda för att inte börja fnittra… hrm.
Oaj ojsan oj, ibland är ju fotmassage precis på gränsen mellan aaah och aj… och den huggande vaden fick det den förtjänade, nåt hittade massören iaf för han klämde som mest där det var som stelast och sa något som jag tyvärr inte förstod…
Sen skäms jag nästan för att det är så billigt, med våra mått mätt. 75 kr för 75 minuter.


Chongming
I Shanghaitidernas begynnelse, för oss, var vi på en utflykt till ett mossigt naturreservat/fågelpark. Jo, vi såg faktiskt en fågel, det gjorde vi. Det var ute på en ö som heter Chongming, Kinas tredje största ö förutom Taiwan (hm, om det nu tillhör Kina?) och Hainan. Den ligger precis norr om mest centrala Shanghai, via en lång tunnel och en ännu längre bro. Utflykt! Dongping Forest Park, östra Kinas största planterade skog/park.
http://en.wikipedia.org/wiki/Chongming_County
http://www.chinahighlights.com/shanghai/attraction/chongming-island.htm
Vid inträdet fick man automatiskt en snabb diagnos om man var gammal och/eller senil. Om man inte var det fick man betala normalpris. Så bra då!
En bild av en bild på biljetten.
Fåglarnas söndagspromenad. Eller åtminstone vädring av fjäderdräkten.

Vindpinad frisyr. Ett blommande träd. Och en något förvånad uppsyn.


Fika såklart!
Ett kryp som var ute och kröp.
Krukförrådet.
Om jag inte skulle bombarderat det här blogginlägget med bilder och bara valt en, skulle den enda bilden varit den här:
Cyklar och hackspettsinspektörer.

Raka spåret hem!
Den långa bron!
Vi har det bra, vi här bak i bilen! Det räcker ju egentligen att Min Hua är vaken, men några till var pigga! Slut på resan!



