Tag Archive | hemlängtan

1 juni

Dags igen, tänka sig. Ett år sen sist, uppenbarligen.
Jag tycker att den här dikten fångar svensk sommar på pricken!

Lärodikt den första juni
Var glad min själ åt vad du har,
nu har du hundra sommardar,
och detta är den första.

När solens lopp sin ände tar,
så har du nittionio kvar,
och någon blir den största.

Giv noga akt på var du står,
i morgon är med ens igår,
det går så fort att vandra.

Lägg märke till att vad du får,
är hundra sommardar per år,
I morgon är den andra.

– Kajenn
(http://sv.wikipedia.org/wiki/Caj_Lundgren)

Tur i oturen

Ibland har man tur, även om anledningen denna gång är mindre kul. Hemvändarna tömmer sina skåp, lådor och hem, och delar ut överskottet. Vad sägs om dagens skörd:

– 1 häftapparat som sägs vara snabb, snärtig, skarp,
– En massa glödlampor och lågenergilampor,
– Några bra klädkrokar,
– Knäckebröd och gott ris,
– Några tidningar med fjäll och natur i,
– Saffran, kryddpeppar, bearnaisesås,
– En påse bilar och en påse Gott&Blandat,
– 1 fin bit västerbottensost,

mycket av detta, förpackat i en superfin tygkasse med en röd stuga i korsstygn på!!!
Hurra!
Tack ElNy, EvHa och PiLa, ha det bra hemma och inse ni kommer att vara saknade här! Men, det finns gott om plats ifall ni får Kina-abstinens och vill besöka!IMG_6119

Högtryck

Testa att minska några kilo, ändra kost- och träningsvanor, försöka få till ett mer hälsosamt liv helt enkelt. Kollade blodtrycket hemma i Sverige, och det var högt. Det hade jag inte innan vi flyttade hit, då gjorde vi ju en omfattande kinesisk läkarundersökning för att få uppehållstillstånd. Nu ligger jag precis på de värden då man börjar medicinera i Sverige. Ska kolla upp mig här i SH snart, men jag avvaktar lite av tre anledningar.
– Jag märker inget, men det gör man tydligen oftast inte heller av högt.
– Jag vill inte börja äta medicin på en gång, ifall det är en anpassningstid eller biverkningar i början, för i oktoberledigheten planerar vi ju åka på en vandringsresa till Himalaya. Så farligt kan det ju inte vara att vänta 1,5 månad till, om man inte vetat om eller märkt något.
– Jag kan inse att gener och ålder har inverkan, men jag känner att det här året verkligen inte har varit bra på en del sätt. För mig. Har ju haft väldigt intensiva dagar på jobbet, minst 9 timmar jobb/dag i projekt som ingen trodde skulle behöva särskilt stor arbetsinsats. Plus 1 timme restid till jobbet, och 1-1,5 timme hem. Ätit maten på jobbet till lunch, som väl är lite sisådär nyttig och näringsriktig. Sent middagsmål hemma, eller restaurangmat. Svårt att hinna med och orka träna efter det.

Delvis pga detta som inspirationen är lite låg nu, detta är ibland som att leva i en konstgjord bubbla. Det är vardag som inte är någon bra eller vanlig vardag, för oss. Så mycket stad. Så lite natur. Så är det bara. Ett år till är OK, men sen räcker det nog! Och, dags för förändring och förbättring nu på en gång! Se vad man kan göra genom att ändra sin livssituation. Stark motivation till det.

Så äre me’t!

Påssås

Ett stycke pås-poesi, nästan? Eller vad sägs om nedanstående?
”Bearnaisesås, idag en klassiker på många svenska bord, är såsen för alla tillfällen. Den passar fantastiskt bra till de festliga rätten med oxkött, flaskfilé eller varför inte till kyckling, men den är lika bra till vardagens rätter med korv, grönsaker eller kotletter.”
Paas_SaasHm. Egentligen tror jag att en Blå Bands pås-sås smakar bäst i fjärran land, med lagom hemlängtan, till biff med rösti. Får maila deras kundtjänst nästan?

Tack KriGro för ditt bidrag till en svenskafton i Shanghai!

Hemma borta

Vet inte. Lite rastlöst rotlös. Mer än vanligt. Svårt att komma igång. Trög i kroppen, sinnet.

Värmen gör att man nästan blir fånge inomhus. Som A sa, om det är kallt kan man ju ta på sig, men om det är för varmt, så finns det ju gränser för hur mycket man kan ta av sig? Inte ens när man sover kan man ha tillräckligt lite på sig, det blir ändå svettigt, vaknar av värmen när det blir uppåt 27-29 varma grader i sovrummet. För man vågar ju inte riktigt ligga i draget från luftkonditioneringen en hel natt.
Jobbet är inte riktigt igång pga att svenskarna i Sverige till stor del har semester ännu, blir nog inte fart förrän nästa vecka. Vet inte heller riktigt vilka av svenskarna på kontoret som har semester och kommer tillbaka, eller vilka som har flyttat tillbaka till Sverige? Hm.
Och en av kollegerna som flyttar hem nu den sista denna månad, flyttade hit i den planerade sändning folk som vi tidigare ingick i, men i sista minuten ströks från… så då hade vi också kunnat ”vara klara” nu? Konstig känsla. Man känner sig kanske inte riktigt klar här, men när så många flyttar hem och pratar om vad skönt det ska bli… så blir det en blandning av ”avundsjuka” och lite oro för hur fortsättningen ska bli, med mindre andel av sina landsmän, dvs bärare av detta företags kultur och värderingar. Hur blir det när det blir ”mer kinesiskt”?
Långa dagar, styrd av att åka med chaufför till och från jobbet. Alltid ha bestämda tider. Åka kl 7, framme kl 8, jobba till 1730-18, hemma 1830-19. Inte kunna flexa ut tidigare en dag om man känner ”nej, nu har jag avslutat det jag hade tänkt”, istället gå på stan, fika med nån kompis, mulla ut i skogen, eller, helt enkelt bara lämna jobbet tidigare.
OK. Här är nog några av sakerna jag saknar; flexibilitet, frihet, vardag, natur, familj, vänner; enkelt kunna göra det man plötsligt kommer på, höra av sig utan att tänka på vad klockan är och tidsskillnaden.

Var är hemma nu då? Åkte vi hem till Sverige, Gbg, Umeå, Eksjö? Åkte vi hem när vi åkte tillbaka till Shanghai?
Inte så att det är några större problem att inse att det är ca 13 månader kvar här, och att de första 11 ju gick rätt snabbt så att det egentligen är ganska odramatiskt. Att känna att vår lägenhet här är OK, även om den är en tillfällig hållplats i livet. Eller att det inte alls känns jobbigt att några andra bor i vårt hus, det gör det inte det minsta. Men jag saknar nog vår ”normala svenska vardag”, det är nog det som är haken.

Att komma tillbaka till Sverige var enkelt och svårt samtidigt. Har inte längtat till Sverige så mycket att det varit jobbigt att vara här, men visst var det skönt att komma till en svensk sommar när den är som bäst. Det luktade sommar, det var nog det mest bestående intrycket. Men lite konstigt att bo på hotell i den stad där man egentligen bor. Och lite konstigt att bo 3 veckor i resväska hos närmaste familjen, inga problem det heller, men en känsla av att allt bara är tillfälligt. Livet har pausat, liksom? Eller går på ett parallellt spår ett tag, innan man växlar in på det vanliga igen?

Jaja. Amatörfilosofi och monolog som vanligt. Ursäkta, men det kanske hjälpte mig att reda ut lite vad som skaver. Och komma loss! På återhörande!

Eftersom allt ändå bara var förvirrande ovan, illustrerar jag med en förvirrad bild. Vattenmelonbabykläder, svalkande i sommarvärmen? Lånad från http://shanghaiist.com/2013/08/09/baby_wears_watermelon_shorts_hat_to_cool_off.php .
watermelon-baby

1 juni

Lärodikt den första juni
Var glad min själ åt vad du har,
nu har du hundra sommardar,
och detta är den första.

När solens lopp sin ände tar,
så har du nittionio kvar,
och någon blir den största.

Giv noga akt på var du står,
i morgon är med ens igår,
det går så fort att vandra.

Lägg märke till att vad du får,
är hundra sommardar per år,
I morgon är den andra.

– Kajenn

(http://sv.wikipedia.org/wiki/Caj_Lundgren)

Gråta på jobbet – Svenska krusbär

Hemlängtan? Nej, inte riktigt.
Less på Kina? Njae, men för mycket omständigt småmeck senaste dagarna.
Svensk i själen? Definitivt!!!

En workshop om skandinavisk design, vad det betyder för vårt företag, och hur det kan, och ska, genomsyra produkterna. Framförallt för att visa kineserna en komprimerad glimt av vad det svenska arvet innebär, och varifrån värderingar, former, färger kommer. Och att det ska vara försäljningsargumenten och det som skiljer oss från andra märken.
Presentatörerna från Produktdesign hade klippt ihop ett bildspel med korta klipp av det svenskaste svenska, till tonerna av Tommy Nilsson och ”Dina färger var blå”.
Åh, gäsp, vad patetiskt, tänkte jag först, och började lite hånfullt tänka på Pripps Blå och Tommys frisyr från när det begav sig. Och typ Tomas Ledin-bilden av midsommar-Sverige.
En halv sekund.
Sen blev jag helt absorberad av texten, och bilderna som såklart var kopplade till texten. Tårarna började strömma av alla känslor. (Oj, det händer nästan nu med! Hjääälp!) Så mycket fint det finns i Sverige! Som man inte tänker på förrän man inte har det i vardagen. Landskapet, årstiderna, människorna (både kända och okända), folkhemmet, grundvärderingarna, företagen, varumärkena, produkterna, formspråket, maten, godiset, ljuset, mörkret, …

Mörker ja. Tur att det var mörkt i föreläsningssalen ett tag. Och att jag har en hörnplats med näsan in mot ett hörn här i kontorslandskapet nu. *sniff snörvel*

PS, fredagstips: Leta på ett oblockerat internet nära dig, efter Tommy och ”Dina färger var blå”, stoppa undan fördomar och associationer, luta dig tillbaka och bara lyssna en stund. Kanske kommer ovanstående känslor även till dig!

http://www.youtube.com/watch?v=i8bPjfXy9iw&feature=related

http://www.lyricspedia.com/tommy-nilsson/dina-farger-var-bla-lyrics/