Massagemassaker
Här kommer ett tips som är i klass med en fd kollegas ”lägg julsakerna i en låda och märk den med ‘Jul’ så vet du var du har dem nästa gång”! Beredd? Men kom ihåg var du läste det först, OK?
”Om man stiger upp 3 timmar tidigare än man brukar på en söndag, blir dagen 3 timmar längre.”
Söndagsmorgonpromenad medan vi och staden vaknar. Bland många spännande ställen, Fuxing Park. A blev även denna söndag uppfiskad av en glad gubbe, denna gång en professionell park-massör! Intressant för någon som inte gillar massage… men kan man inte säga nej så får man väl bara hänga med och se vad som händer! Och man märker ju snabbt om folk menar väl eller är lömska, fördelen med Shanghai har ju än så länge varit att det är väldigt få lömska man möter!
Hm, ingen direkt diskussion om att vilja ha massage, eller om det kostar nåt, eller… så en massa runtomkring-gubbar engagerade sig också!
Mannen till höger försöker nog förklara för massören att, ”nej”… 
… men A vågar åka med på detta äventyr!
Axlar och nacke, mmm!
Sen börjar han faktiskt dansa runt medan han gör skalp-massage…
…och trummelumm på huvudet!
Runtomkring pågår parklivet som vanlig. Möjligen med lite ovanligare hårfärg än svart på vissa. Observera rullstolen som är på väg…
…den rullar fram till första parkett för massage-scenen, med… ett sexpack öl, haha!
Helkroppsmassör, inte helkroppsmassage!
Slutet gott, allting… ont?
Nere för landning, och det gick bra!
Den rutige mannen har under tiden tagit reda på vad det han vill säga heter på engelska… så han kommer fram till mig och teaterviskar ”Twenty money, no more!” och sen kör han noggrann kontroll med blinkningar att jag verkligen har fattat… och kollar så att vi verkligen inte betalar mer!
Sådär! Massage och massaker i en och samma behandling! 
HuangShan #3
Nästa stopp i Gula Bergen en regnig måndag, ”9 Dragon Waterfall”.
Många förhållningsorder även här!
Var snäll med bambun! Bambuskotten innan de hamnar i skivade på burk ser rätt spännande ut!
Som sagt, låt skotten vara!
Men här är några meter på gångbanan där det INTE står att man INTE får stjäla bambuskotten… Suck.
Ett av de fina fallen!
En liten bit uppför till.
Snyggaste toan?
Här har vi några… bambuskott-skurkar!
Butiken bredvid har sten som ser ut som mat, en inte helt ovanlig konstform i Kina?
Vi åker tillbaka till hotellet och äter deras goda riktiga mat, och passar på att kura under varsin elfilt efter att ha blivit lite regnkalla idag igen.
Tack och hej, vi åker med kamikazemannen som nu verkar ha insett att dagarna på jorden är värdefulla, och kör försiktigt. In till staden Tunxi, och Tunxi Ancient Street, en ca 1 km lång gågata från tidigt 1000-tal, med diverse butiker. Fokus på penslar, tusch och olika slags pickles och te. Mer regn tyvärr.
Lång tid innan det enda planet tillbaka till Shanghai. Vi kurar på ett fik i några timmar.
Mysigt i mörkret! Men regn. 
Hundrengöring!
Flygplatsväntan… lagom kul när ett sent kvällsplan är ytterligare försenat…
Men 2/3 av sällskapet roar sig med massagestolar, fördriver en liten stund i alla fall.
Slutsats: trevligt resmål, bra resa, inte optimalt väder men vackra vyer ändå, på sitt vis!
HuangShan #2
Ännu en frukost, med snyggaste påskägget!
Före:
Efter:
Park-/naturområdet ”Phoenix Origin”, vad det nu kunde heta på kinesiska. Strömmande vatten, skyltar, dimma!
Vädret känner vi igen!
Och sen kom det en annan chaffis än kamikaze-mannen för att köra oss till nästa ställe, puh! Kan man tänka att han var en mycket lugnare typ, baserat på vad han hade i dörrsidan? Nagelklippare och öronpetare, mer van att vänta och ha tålamod?
HuangShan #1
Gula Bergen alltså! Även en entimmesflygning börjar med en… väntan på flygplatsen pga försenad avgång.
Följt av en hämtning till hotellet av en kamikazechaufför, i en sunkig bil med färre säkerhetsbälten än sittplatser. Urk.
Bor på enkelt men välfungerande familjehotell i byn Feicui.
Vad vore väl ett område med fin natur utan WiFi?
Trevlig lokal produkt!
Söndag morgon och korrekt kinafrukost! Vi fuskar bara lite med att lägga till Nescafe.
Som en pistkarta, lite klurigt att riktigt fatta avstånd och proportioner, men… ser ju fint ut!
Hotellfasad och närmiljö.
Skjuts med kamikazemannen till buss-stationen. Nästa kamikazeövning är biljettkön till bussarna som tar oss upp på berget. Följt av själv busskön.
”Natural Oxygen Bar”, fina grejor alltså! Eller vad vi skulle kalla det hemma, ”luften är fri”…
De gula gruppresekepsarna utbrister i ett unisont ”aaaaaah” och ger bussen lätt slagsida över utsikten ner mot dalen. Hade vi vetat att det kanske var dagens bästa utsikt, hade kanske vi också…
OK, vandra upp eller linbana? Linbana!
Ditåt!
Nämen neeeej… den kön finns ju inte ens en chans att ens överväga att… nej!
Omstart, till topps till fots! Två etapper, 3,5 + 3 km.
Backup-lösning.
Inte glömma att titta bakåt!
Etapp 1. Fukt från mättad luft och lite vanlig ansträngning, puh!
Den åtråvärda linbanan… Hälften av promenaden kvar!
Inte helt utan kö till fots heller, kanske.
Fint! Men mest olika typer av gråskalor idag.
Verkar inte klaga över sin börda, verkar inte klaga över sina skor…
Ah! Toppen! Nu vad? Gå runt och njuta av utsikten! Hm.
Bilden ljuger. Det är jag som är trött. MarLan luras.
Lunchdags! Den magiska matlådan från hotellshopen, självlagande. Eller i alla fall självvärmande, vatten plus en påse med nån kemikalie och vips, en exoterm reaktion som kemiingenjören skulle ha sagt (fast det sa hon inte!), som om det inte räckte med den dimma som redan är, ger A:s matlåda ytterligare ett bidrag.
Berg, tallar, dimma. Grundkonceptet idag! Och en vindpinad frisyr!
En civiliserad ekovägg. Det tror jag när jag hör det… äsch, det är ändå inte sådär perfekt tyst och lugnt i naturen här.
Ah! Bästa fotospot på hela berget!
Vad tycks?
Bära eller bäras.
Varvet runt på toppen är avklarat, vi planerar linbanan ner.
Överlevde köandet.
Middag på familjehotellet. Massor av mums!
Gult är fint
Nu åker vi till Gula Bergen, med vår svenska gäst MarLan!
Ajöss, tillbaka måndag sent! Väderleksprognosen regn och åska, vi får väl se om detta blir flipp eller flopp!
http://sv.wikipedia.org/wiki/Huangshan
Gårdagen
En lördagspromenad!
Ett hus-spöke.
Som man kockar får man käka!
Kanske lunchrast från glödlamps- och lunch-haket?
Jo faktiskt! Detta är sant! En blind leder en blind! Hinder i vägen…
Röd gubbe väntar på grön gubbe.
Stundens poesi.
Nytt naturhistoriskt museum på gång! 
Antingen har det inte öppnat, eller så har inget fattat var man går in? Eller ut.
Extrance???
Fontänservice pågår.
Räven börjar se skabbig ut?
Fåglarna bygger bo i nosen…
Sport! Hon har löst det problem jag också hade med min tennistrainer, med en extra tyngd på tyngden! Tänk om… jag kunde ha kanske blivit proffs, om inte gummisnodden hade gått av hela tiden!
Längst till vänster: coolaste killen kör baklänges, med översteg!
Bra tork- och vädringsväder idag!
Även fåglar blir ju dammiga!
Glöm mördarsniglar, här är… mördar-ostron! Vilka bjässar! 
I väntan på…
…nästa steg?
Bambuskott och annat.
Säljstöd av levande sköldpadda.
Men den ser ju ut att bara ha det sådär halvskoj på jobbet.
Körsbär och kalsipper.
Den kinesiska versionen av ”sex laxar i en laxask”?
Flinka fingrar på ål-renserskan.
Men vänta… en ål verkar…
…ha andra planer!
Lunchpannkaka! Mmm!
En av få parkeringsautomater! Annars är det oftast manuell bemanning.
Byggubbar, flitiga.
Skönt att få komma ut i solen och värmen.
Fanns det VM i tupplurande, skulle nog Kina ha en stark laguppställning!
Mmm, fasaden vid köksdelen på den här restaurangen… kan man nog nästan koka buljong på!
En av de tappra stolsäljarna!
Uggtvättardagen!
Och så, nästan hemma, cirkeln sluten! En promenad utan mer mål än att komma tillbaka därifrån vi började, men händelserik under tiden!
AUS NZ #10
Dag 5, Milford Sound tlll Queenstown. Ingen vandring!
Slutet på detta arrangemang är lika välorganiserat som varje dag tidigare, varje plats vet sina rutiner och repeterar dem varje dag. Här är morgonbestyret efter frukost och lunchmacke-beredning återlämning av all lånad utrustning, samt sortering av vårt bagage till bussen tillbaka till Queenstown, beroende på var vi vill släppas av.
Båttur ut i Milford Sound, och här ska man vara glad om det regnar/regnat, annars syns inte lika många vattenfall på bergen! OK, trösterikt, men inte helt optimalt att vara ute på däck och fota, regn på linsen hela tiden…
Observera kajakerna i vattnet under fallet!
På plats i bussen mot Queenstown. Gudebröderna kan börja slappna av efter att nästan ha tagit oss tillbaka därifrån vi startade…
Ny Zeeländsk humor!
Återvändsgränd + kinarestaurang i änden = Wong Way…
(Wong/Wang, beroende på vald transkriptionsmetod till latinskt alfabet, ungefär lika exklusivt namn i Kina som… Carlsson/Karlsson i Sverige, typ!)
Även ut genom bussfönstret är utsikten över vidderna härlig.
En massa kompisar som gör tröjor till mig när de är på jobbet. Tydligen går det ca 20 merinofår på 1 människa på NZ, såna är proportionerna i antal.
Bröderna sover vidare…
… men nu är vi faktiskt framme där vi började, kram- och hejdåkalas efter en fin vandring tillsammans!
Vad kvar att göra i Queenstown, NZ? Merino-shopping, såklart! Både ankomstkväll och följande avfärdsmorgon… A hade ett mycket gott tålamod med mitt inventerande, provande, velande, jämförande mellan butiker, och till slut många köp, även om han på slutet valde att lösa in frikortet att gå och sätta sig i en park i solen och titta på änderna…
Hajbåt!
Surdegsmacka och en dubbel espresso på McD till frukost, sista dagen på NZ. Grymmegott! Kyckling/tomat/pesto eller rostbiff. Smaskens!
Sallad och smoothie till lunch.
Lokalbussen till flygplatsen. För att finna att flyget till Sydney är försenat pga att flyget från Sydney är försenat. Men när en flygplatsrestaurang spelar Håkan Hellström och ”Kom igen Lena” är det roligare att vänta på motsatt sida jordklotet!
Jag provar att se om det är lika roligt att läsa tidningen MAD som det var för 30 år sen. Det är det inte…
Men där landar det ju, planet! Välkommet!
Hejdå, NZ! Kanske ses vi igen?
AUS NZ #9
Dag 4, Quintin Lodge till Mitre Peak, 21 km. Lite gråaktigt ljus på morgnarna.
Guide Grace visar en orkidé som nog åtminstone jag skulle ha klampat förbi om inte…
Sutherland Falls från igår i bakgrunden.
Dagens etapp har inte stor höjdskillnad, är huvudsakligen upp och ner runt samma höjd bara.
Ormbunkar i mäktiga storlekar! Tänk hur världen såg ut på dinosaurernas tid, innan allt började ombildas till olja!
Pustepaus och möjlighet till en kopp te vid Boat Shed. Här vill man inte stå still ute för länge. Sandflugor, typ svensk knott. Urk.
Vandrar vidare. Dagens etapp blir många hängbroar över rinnande vatten.
Ledbyggarna har allt slitit med att öka framkomligheten! (Straffarbete för 45 dömda brottslingar 1890…)
Giant Gate Falls, lunchrast.
Guide Jordan är den enda som badar! Det är hans sista vandring som guide, han ska tillbaka till sina studier i Sydney, så han vill maximera allt hemma i Nya Zeeland innan dess!
Jag sa att jag gillar ormbunkar, väl!
Slut på leden, Sandfly Point. Den heter Sandfly Point för att… det är gott om sandflugor ute.
(Jag hade gruvat mig för blodsugande insekter, men det var rätt OK. Sandflugorna var lite långsammare än svensk knott, man hann trycka till dem när de satte sig, innan de hann suga för länge. Men visst, ett och annat kliigt bett…)
Guide Andrew på high-five-runda efter avslutad vandring!
Dagens sista etapp, båt från Sandfly Point till Milford Sound.
Sista metrarna, buss till boendet.
Ett rum med utsikt! Mitre Peak föröver.
En och annan sko som gett upp genom åren!
Dags att runda av dagen, lite snacks före maten, mumsiga lammkotletter och potatiskaka, och såklart, NZ:s paradefterrätt, Pavlova.
Summering. Guiderna Jordan, Grace och Andrew. Mysiga och alldeles lagom guidiga! Diplom och gruppfoto från första dagen, till alla!
Njuta av kvällsutsikten också! Återigen, Mitre Peak i Milford Sound.
AUS NZ #8
Vi kom fram til Quintin Lodge långt före alla andra som vandrade långsammare/maximerade sin vandring per krona. Då finns det möjlighet till en avstickare till Sutherland Falls, världens femte högsta vattenfall:
http://www.worldwaterfalldatabase.com/waterfall/Sutherland-Falls-27/
Smygtitt genom skogen!
Den äldsta personen i gruppen var nog 70-75, bor på Nya Zeeland, men hade när han vandrade här för 20 år sedan inte lyckats se detta fall. Han förklarade denna vandring som att det var möjligen hans svanesång, han hade ett ont knä så det skulle kanske inte bli så många fler chanser att vandra här igen. Håller med, det är vackert!
Middagsdags, en god köttbit, potatis och sallad, Mmm!
Guidespex!
Guideallvar, genomgång av säkerhet på stationen och morgondagens schema.
Vandrarspex!
AUS NZ #7
Pompolona Lodge till Quintin Lodge, 15 km. Tidig start. Låga moln och grått.
Men det ser ju lovande ut bakom molnen!
En av alla kea-fåglar som terroriserar raststugan Mintaro Hut.
Jomen, nu ljusnar det, och molnen torkas bort!
Guidebröderna Andrew och Jordan på toppröset, MacKinnon’s Memorial.
Dingelbild igen.
Dubbeldingel.
Mot lunchrast-stugan Pass Hut.
Även här är det de smarta kea-fåglarna som bestämmer!
Vi vandrar vidare. En märklig grön blobb?
Från passet blir det neråt resten av dagen.
Quintin Lodge! Dagens ordinarie etapp slut.
