Lombok #7
Nu klämmer jag ihop sista semesterdagarna i en klump. De var ganska lika, sol och pool, cykel och snorkling, god mat.
Ingen dum frukostmatsal, eller hur!
Hyra cykel, såklart hoppas man på en cool fatbike med spindeldäck… men det blev 4 vanliga tantcyklar. Jaja.
Snorkla! Fiskar i korallerna är såklart spännande, men ännu mer fascinerande var det såklart att snorkla med havssköldpaddorna! De var ganska så vana/obrydda om oss när de betade gräs på botten, och kunde med några snabba paddlingar vifta iväg så man inte hade en chans att hinna med…
En del små snäckskal tuffade runt på stranden… det var ju små krabater i dem, supergulliga!
Högsta punkten på ön Gili Trawangan, 72 meter över havet! Torrt, dammigt och skräpigt även här, tills man lyfter blicken.
Hemmastrand och skugga, varmt. Spana på botten när tidvattnet hjälper till att visa vad som finns. Där vi snorklade var korallerna mycket större och dessutom vackrare, men kul ändå att titta på olika sorter.
Damma av sig och plaska lite i den svala hemma-poolen. Nästan för varmt ute för att göra något mitt på dagen. Intressant vandrings-solbränna… hehe.
Saker man kan äta: korvstrogga eller färsk tonfisk? Enkelt val!
Fin BBQ på kvällarna. Köp råvaran i lösvikt, få den grillad och med tillbehör. Mmm!
Sista morgonen. Vänta i receptionen på båt-taxi. Även om inte alltid kommer eller händer i tid… så är det inte så mycket man kan göra annat än vänta och hålla tummarna att man hinner till flyget, det hjälper ju inte att stressa i situationer man inte kan påverka. Men det var ju lugnt till slut, visade det sig! Cool och skicklig styrman! Hejdå Gili Trawangan!
Minibuss till flygplatsen. På plats i god tid, skönt!
Pappersarbete både vid in- och utresa. Och tuffa lagar!
Böcker och tidskrifter på flpl, svenska avtryck på topplistorna, inte bara Stieg Larsson!
Sista chansen att frossa i färsk mango!
Byte av flyg i Kuala Lumpur, som vi nu vet har exakt samma tidszon som både Lombok och Shanghai… och nära mellan världsliga ting som bankomater, och bönerum! Vi nöjer oss med att be för att flyget är i tid, och det funkade utmärkt. Slut på oktoberledigheten!
Lombok #6
Sista vandringsdagen, som snart visar sig vara sista vandringshalvtimmen, typ. Men först brutal väckning, tidigt. Information har läckt till guiden att nån i sällskapet fyller år idag… så de bullrar och stressar ut oss ur tälten, innan de fnissar och blir snälla och fixar pannkaksfrukost.
Riva lägret och packa ihop.
Sen är det bara lättvandrat mot ingången till nationalparken.
Och allra sista biten.
Den här hade man ju önskat var mer läst och lydd.
En traditionell by i turistversion att kika i medan vi väntar på transporten vidare. Vi var nog ganska mycket före plan pga tidig väckning, vandring och kort sista sträcka.
+/- 71 m till souvenirbutiken? Vi hittade den aldrig.
Hejdå till guide Am och bärarna. Hm. De förväntades få dricks, det är ännu en sak att vara förberedd på, hur mycket som är lämpligt. Och vad de har för villkor, om de har en lön och dricksen är extra, eller om det man ger är det enda de får förutom mat? Otrevlig känsla av att inte veta vad som hade varit ”normalt” eller lagom. Jämföra med den lunch vi hann äta innan vandringen, eller vad det kostade med en finmiddag på första kvällens fin-resort som bara är för turister? Eller vad guiden har berättat att det kostar att muta till sig en utbildningsplats till polis?
Bilen som egentligen skulle hämta oss var så sen att vi blev skjutsade en bit på vägen, för att möta den. Kort väntan i annan by. Spännande små butiker och bensinmackar. Bensinmackar för moppar, bara flaskor och tratt.
Sen mötte vi vår bil och lastade om, rullade vidare.
Hejdå Mount Rinjani! Intressant att träffas, blandade känslor, ingen vandring jag riktigt skulle kunna rekommendera att göra (brant, dammigt, lecakulor men framför allt allt skräp och smuts, oklara villkor för bärarna), men definitivt inte heller vill ha ogjord (vacker natur/spännande landskap och att få vara ute i kuperad terräng)!
Nu vidare mot slutet av semestern, den totala motsatsen till brant torr vandring: sol och snorkling. Båt ut till Gili Trawangan, en av tre små öar utanför nordvästkusten på Lombok. Ett populärt resmål för backpackers, dykare och snorklare. Hittade en bild på wikipedia på Lombok, kolla i övre vänstra hörnet så ser man tre små pluttar. Den yttersta är Gili Trawangan.
Bild från wikipedia, http://en.wikipedia.org/wiki/Lombok .
Båt, hoppiland, häst-taxi, hotell!
Poolprovning i väntan på att vi kan få en bit lunch när restaurangen öppnar.
Liten med god meny! Vår lunchplats blev oftast en bambukoja några meter upp.
Strosa runt lite resten av dagen, kolla hög- och lågvatten, poola och hemmasnorkla. Ny dag imorgon!
Lombok #5
Vandringsdag 3, från kratersjön. Toppen är där som igår, och vulkanen verkar sova gott.
Jag har också sovit gott, men har svullnat i ansiktet? Skumt. Jag brukar svälla på händerna när jag går långt med ryggsäck som stryper blodflödet lite kring axlarna, men inte såhär i ansiktet? Kanske pga höjden (trots allt 3726 m från 0 på ganska kort tid, och sen ner till typ 2000 m nu), kanske pga att tältgolvet lutat åt fel håll? Ingen aning. Siktbegränsning i alla fall. Det gick tillbaka successivt under dagen.
Frukost med rostad syltmacka och pommes frites! Sen har man energi för att vandra uppåt igen. Iväg!
Man måste ju komma ihåg att vända sig om också!
Deltopp. A övervakar.
Det var inte riktigt här vi skulle rasta, så när guiden kommer upp får A leta en ny övervakningssten.
C fnissar åt att hon håller på att tappa brallorna på den här bantningsresan… verkar som höjdmetrarna och omkretsen har samband för henne! 
Sen mer uppåt i stenigare miljö. Men som sagt måste man ju vända sig om. Varje gång tror man ju att man hittat den vackraste vyn över vulkanen, toppen och sjön… bara att njuta!
Mera uppåt.
Nämen titta, en vulkan, en topp och en sjö! Så vackert!
Selfie-pinne såklart! Sydkoreanska vandrare.
Nu kommer det inte fler bilder på toppen, vulkanen och sjön, för nu lämnar vi kraterranden och börjar vandra neråt. Kargt landskap efter det senaste riktiga utbrottet för 5 år sen, sotsvart efter de nyliga gräsbränderna. Sandigt, dammigt.
Rast vila lunch. Gott.
Särskilt kring de ställen där vandringssällskapen ofta rastar, fattar ju de smarta aporna att det finns saker att mumsa på!
Just det, vi lunchrastade alltså strax efter vi kommit in under trädgränsen. Nu är det annan typ av natur. Och alla foton får en lite konstig grönblek ton.
Hade varit trevligt om den här skylten hade följts. Ärligt talat så var även förra rastplatsen en soptipp, och längs stigen som vi alla vandrare går, så är det förutom allt ”vanligt skräp”, rester från otaliga toapauser. Toapapper, bajs, bindor, tamponger, faktiskt vansinnigt äckligt och sorgligt, hur lite guider, bärare och turister bryr sig. Ändå kallas det här reservatet för en ”eco park”. Här är saker jag ska lära mig att åtminstone fråga efter i fortsättningen, innan resan. Vad guider och bärare egentligen har för villkor, samt hur området hanterar skräpet från turisterna.
Djungelmannen! Lättvandrat, stadigt nerför längs stig bara.
Sista nattlägret.
Bärarna fixar tälten, trollar fram friterade bananer, sötpotatis, och CocaCola-burkar. Och senare, middag.
Sen när det blivit mörkt är det inte så mycket man kan göra mer än att krypa in i tältet, lyssna på alla spännande ljud i djungelnatten… och sova gott!
Lombok #4
Egentligen är vi bara kvar på vandringsdag 2, även om vi ju bara precis avslutat nattskiftet till toppen. Nu neråt igen, benen lite lagom fladdriga efter 1100 m upp och 1100 m ner på 5 timmar och 45 minuters rast/vila/frukost/ompackning… Ner mot vulkankratersjön!
Först en brant och stenig nergång i trekvart, då var det darriga lårmuskler som skulle hålla emot, Men sen blev det väldigt lättvandrat resten!
Bara några veckor innan så var det skogsbränder och området var stängt för vandring ett antal dagar, det händer lite nu och då under torrperioden tydligen. Guiden förklarade att det kunde hända om 2 träd gned mot varandra, men hm, vi misstänker nog mer matlagningseld eller fimpar…
Lite vackert även det brända, på ett sällsamt vis! Och nej, det är inte brandrök, utan molnen som alltid kommer under dagen.
Stor näsa kräver stor keps-skärm, men jag får nog skaffa den där selfie-pinnen snart så det blir lite bättre perspektiv på självbilderna…
Typiska bärare som förväntas komma fram före sina turister och fixa mat och läger, hjältar!
Rastplats/soptipp/kök/lunchställe. A är skräp-skeptisk i bakgrunden.
Även om inte omgivningen är ren, så skulle vi bli det. Till varm källa medan lunchen lagas!
Bad-Ankan!
Skönt, kanske 30 grader varmt. Rena och fina.
Modellen har tröja från Houdini, shorts Berghaus, skor Haglöfs och chic kontrasterande kasse, IKEA.
Tillbaka lagom till lunchen är klar. A försöker hitta en sopfri del av soptippen.
Men så fort man lyfter blicken är det ju vackert. Kolla fågeln!
Bara en kort bit kvar till nattsoptippen, nej, nattlägret, längs sjökanten.
Humor som ger utslag på Richter-skalan som andra naturkatastrofer, varning!
”Vid foten av vulkanen”… höhö.
Vi får en egen eld att mysa vid.
Morgonens topp den solbelysta i molnkanten. Känns bra!
Vulkanen puffar lite litegrann.
Mat igen! Bortskämda. Allt är gott, dessutom!
Vi gör vårt bästa för att få dunjackorna att lukta rök!
Pyromonica trivs med att peta in pinnar i brasan.
Gonatt igen!
Lombok #2
Frukost och en sista titt på havet innan vi ger oss av in mot vandringen till Mount Rinjani, 3726 m vulkanberg. Senaste utbrott 2009 och 2010.
http://en.wikipedia.org/wiki/Mount_Rinjani
http://en.wikipedia.org/wiki/Gunung_Rinjani_National_Park
Några timmar i bil, kanske inte pga så många mil, men ett och annat hinder i vägen. Inklusive att åka rakt igenom en morgonmarknad. Bara att puttra på. Vi ser vart vi ska i alla fall:
Som sagt, vi ser vart vi ska:
Plötsligt framme hos arrangören, och ingången till nationalparken. Packa om och lämna strandgrejorna, nu bara liten ryggsäck. Vår guide Am är här. Bärarna som har mat och lägerutrustning har vandrat i förväg. Arrangören vinkar hejdå!
Som sagt, som sagt, man ser ju vart man ska, toppen syns hela tiden om den inte är i molnen:
Landskap som jag inbillar mig att afrikansk savann ser ut, nästan? Slutet av torrperioden, under oktober-november börjar regnet, ca 4 månader. Alltså typ som torrast just nu.
Inte vrölbrant, men stadigt uppför.
Aha, en bärare! Inte vår, men man fattar deras bördor.
Rast, vila, lunch i sikte!
Massor av guider och bärare, och en vandrande svensexa!
Nöjd. Friterade bananer i väntan på lunchen.
Bakom kulisserna, i köket.
Halva USA anländer. Låter det som.
Mätta och belåtna, vandra vidare. En av våra bärare framför, två bakom. Vandringsskor och bärsystem? Njae, flipflop eller barfota, och ett bambu-ok bara!
Tanken är god. Efterlevnaden sisådär.
Mysiga moln.
Mer uppför.
De med tyngsta bördorna förtjänar definitivt sina raster!
Men till slut syns något som verkar vara ett krön, puh!
Röda skor! Och solnedgång på gång.
Hela teamet samlat! Toppen visar sig ur molnen! Vi är på ca 2600 m, toppen 3726 alltså.
Dock är vi inte riktigt framme ännu vid nattlägret, men får vänta här tills bärarna har slagit upp tälten. Pausmusik i form av annan bärare i solnedgång:
Nu sista biten!
Lägret på krater-randen. Hem ljuva hem!
Sen snabbt mörkt, mat och lite vila innan väckning kl 02.30 för toppbestigning till soluppgången. Slut på denna dag!
Lombok #1
1 Oktober, nationaldag och ledighet i Kina alltså. Vi åkte till Indonesien, Lombok, för en blandning av berg och beach. Det sista är vi inte så vana vid, förutom att vi ju övade oss vid norrlandskustens Norrmjöle i somras!
http://sv.wikipedia.org/wiki/Indonesien
Lombok är ön ”till höger om” Bali.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Lombok
Bild från Wikipedia, Lombok vid röda pilen.
Inte mycket att orda om resan dit, nattflyg 01.35 från Shanghai, nedslag i Kuala Lumpur och byte av flyg. Så hade vi kollat det där med tidszoner tyckte vi, jo, och övertygade oss själva om att vi nu var en timme före Kina-tid. Så vi hade gott om tid för bytet, åt frukost på Burger King i godan ro, skulle strutta runt lite och kolla bara i väntan på nästa flyg. Bara kika var gaten ligger. Hm. ”Gate Open” står det på tavlan? Men det är ju 1,5 timme kvar, vi hinner kika lite på tidningar och böcker. Eller… varför är alla officiella klockor på flygplatsen samma som Kina-tid? Och hm, varför står det ”Gate Open”? Troligen för att det inte är någon tidsskillnad, och för att gaten är öppen, och det är dags för ombordstigning… hehe… lite snabbare steg genom flpl och ombord på planet, puh! Hade ju varit fantastiskt klantigt att drulla bort anslutningen trots att man inte var försenad… Nåväl, så länge man inte berättar för nån hur klantig man nästan varit så är ju det en välbevarad hemlis!
Landning på Lomboks internationella flpl. Upphämtade av en mysig chaffis, duktig på engelska och pratglad. Men han var dubbelvikt av skratt när vi hälsade, pga det namn vi var bokade i, så hade han antagit att det var en grupp koreaner på ingång. Lite snopet då att 3/4 var vanliga blekfisar!
Välkomstpresent, vattenflaska, och bilen utrustad med vattencistern att fylla på från. Pga miljötänk, att inte slösa små engångsflaskor. Bra där! Vi hade ju med egna flaskor, men det kändes ju ändå lovande. Med facit i hand… återkommer.
Hämta ut pengar, äta lunch stod på agendan innan vi skulle släppas av på resorten där vi skulle ha en första natt innan 4 dagar vandring till Mount Rinjani, en vulkantopp på 3726 möh.
Pengar med lite fler nollor än vanligt. Ta bort 3 nollor, dela med 2, så får du ungefär svenska eller kinesiska.
På gatan utanför restaurangen fanns soprummet och get-matar-stationen kombinerat.
God mat, dock lite kluddigt och ovant att äta utan bestick.
Alltid spännande att kika på vardagslivet på nya gator.
Framme vid hotellet/resorten. Uj, så fint det var!
Kolla badrummet, dusch under bar himmel!
Strand och pool. Inte helt badvänligt i havet pga stora vågor, strömmar, och stenig botten, men såklart plaskade vi i där för att prova. Jättefint klart vatten.
Solnedgång, och ett indonesiskt öl.
Om man inte har ”årets pryl” ”selfie-pinnen” till kameran, och dessutom har 2 kameror, blir selfie-bilderna lite… osynkroniserade!
(Vet inte hur vanligt det är hemma än, men nu när man turistar är det många som har sin vanliga kamera, mobil eller GoPro-kamera på en speciell stav, så man kan fota/filma sig själv.)
Bali uppenbarade sig vid horisonten.
Jättesöta men ack så snabba små ödlor lite här och var. Svåra att fota…
Middagsbuffé på hotellet var enklast. Och gott. Och finfint att kunna sitta och titta på havet medan man mumsar.
Sen ompackning och gonatt inför morgonens avfärd mot vandringen. Slut på dag 1!
Packa är pest
1 till och med 7 oktober är det nationaldagsfirande och höstledigt på många företag, vårt kontor är helt stängt. Precis som kring julen hemma i Sverige klämmer många in nån dag extra före eller efter också. Vi med! Lediga från 30 september till och med 8 oktober, vi åker imorgon måndag kväll kinesisk tid. Eller, hm, hemifrån måndag och iväg väldigt tidig morgon, tisdag, kl 01.35. Då blir det Lombok i Indonesien, vandring med lite slappande på slutet. 4 dagar/3 nätter vandring upp på en vulkan som heter Rinjani, drygt 3700 m. Sen strand och snorkel några dagar, hemma igen tidigt tidigt torsdag morgon, kl 00.35, sova några timmar och sen till jobbet som vanligt är planen.
Men, vad jag innerligt avskyr att packa! På riktigt alltså. Prestationsångest att kombon att vilja packa lätt och snyggt, och samtidigt inte vara utan ”bra att ha”-saker eller kläder, och kanske ha plats över om man köper något? Nu en kombination av att bo i tält och inte riktigt veta natt-temp och om det blir regn, alltså måste man ha varm sovsäck, skönt liggunderlag och regnkläder. Av vilka man troligen, troligen inte kommer att behöva allt, men ändå inte kan chansa utan… Och sen kommer man att ha valt den ena eller andra väskan eller byxan eller skjortan, och vips, så var det någon annan som hade passat bättre när man väl ser vad man behöver på plats… Och numer en massa olika sladdar och laddare, här i Asien gärna adaptrar, och det ena med det tredje… jaja. Men på det stora hela blir det såklart trevligt att resa och se sig om! Och, att få vandra lite. Dock har vi fått skaffa malariatabletter, förhoppningsvis var det sant att det var en sort med relativt milda biverkningar jämfört med vad en del typer har!
http://sv.wikipedia.org/wiki/Lombok
http://en.wikipedia.org/wiki/Mount_Rinjani
carlssonkarlsson 