Lombok #2

Frukost och en sista titt på havet innan vi ger oss av in mot vandringen till Mount Rinjani, 3726 m vulkanberg. Senaste utbrott 2009 och 2010.
http://en.wikipedia.org/wiki/Mount_Rinjani
http://en.wikipedia.org/wiki/Gunung_Rinjani_National_Park
Några timmar i bil, kanske inte pga så många mil, men ett och annat hinder i vägen. Inklusive att åka rakt igenom en morgonmarknad. Bara att puttra på. Vi ser vart vi ska i alla fall:
Som sagt, vi ser vart vi ska:
Plötsligt framme hos arrangören, och ingången till nationalparken. Packa om och lämna strandgrejorna, nu bara liten ryggsäck. Vår guide Am är här. Bärarna som har mat och lägerutrustning har vandrat i förväg. Arrangören vinkar hejdå!
Som sagt, som sagt, man ser ju vart man ska, toppen syns hela tiden om den inte är i molnen:
Landskap som jag inbillar mig att afrikansk savann ser ut, nästan? Slutet av torrperioden, under oktober-november börjar regnet, ca 4 månader. Alltså typ som torrast just nu.Inte vrölbrant, men stadigt uppför.Aha, en bärare! Inte vår, men man fattar deras bördor.Rast, vila, lunch i sikte!Massor av guider och bärare, och en vandrande svensexa!Nöjd. Friterade bananer i väntan på lunchen.
Bakom kulisserna, i köket.
Halva USA anländer. Låter det som.
Mätta och belåtna, vandra vidare. En av våra bärare framför, två bakom. Vandringsskor och bärsystem? Njae, flipflop eller barfota, och ett bambu-ok bara!Tanken är god. Efterlevnaden sisådär.Mysiga moln.

Mer uppför.De med tyngsta bördorna förtjänar definitivt sina raster!
Men till slut syns något som verkar vara ett krön, puh!
Röda skor! Och solnedgång på gång.
Hela teamet samlat! Toppen visar sig ur molnen! Vi är på ca 2600 m, toppen 3726 alltså.
Dock är vi inte riktigt framme ännu vid nattlägret, men får vänta här tills bärarna har slagit upp tälten. Pausmusik i form av annan bärare i solnedgång:
Nu sista biten!

Lägret på krater-randen. Hem ljuva hem!
Sen snabbt mörkt, mat och lite vila innan väckning kl 02.30 för toppbestigning till soluppgången. Slut på denna dag!