AUS NZ #8
Vi kom fram til Quintin Lodge långt före alla andra som vandrade långsammare/maximerade sin vandring per krona. Då finns det möjlighet till en avstickare till Sutherland Falls, världens femte högsta vattenfall:
http://www.worldwaterfalldatabase.com/waterfall/Sutherland-Falls-27/
Smygtitt genom skogen!
Den äldsta personen i gruppen var nog 70-75, bor på Nya Zeeland, men hade när han vandrade här för 20 år sedan inte lyckats se detta fall. Han förklarade denna vandring som att det var möjligen hans svanesång, han hade ett ont knä så det skulle kanske inte bli så många fler chanser att vandra här igen. Håller med, det är vackert!

Middagsdags, en god köttbit, potatis och sallad, Mmm!
Guidespex!
Guideallvar, genomgång av säkerhet på stationen och morgondagens schema.
Vandrarspex!
Så Mycket Bättre
Haha, hade jag en dålig dag igår eller? Sån tur att det inte kom en till!
Idag började med att jag vaknade en timme innan väckarklockan, och kunde lyssna på en bra podcast tills det var dags för en dusch i det extremt lyxiga hotellbadrummet, med perfekt frottéhandduk och jättesöta praktiska små schampoflaskor att ta med sig hem… sen en jättefin frukost med god ost och bra bröd, ägg, färsk frukt och gott kaffe.
Jag brukar ju inte skriva så mycket om jobbet, varken bra eller dåligt, men i Chongqing jobbar 3 av mina Volvofavoriter. Min ena underställda MarSu, den flygande holländaren AvV, och västkustens tryggaste MarTo. Den siste bor på samma hotell, så förutom min ersättare BreM som jag reser med, så hade jag trevligt frukostsällskap, och sen skjuts till fabriken. Genom ett ännu nyårspyntat Chongqing, som har en massa höga berg och djupa floder kring sig, vilken skillnad mot platta SH! Väl på jobbet så bjussade AvV på mer gott kaffe, bra samtal, sen en inblick i deras vardagsjobb och möten, telefonmöte med Shanghai där ytterligare en favvokollega HuXi smaskade in en helt fantastisk summering om ett uppdrag hon haft på jobbet, både klokt innehåll och ruggigt snyggt upplagd presentation rent grafiskt. Suck! Lycka!
Som om inte dagen kunde bli bättre, lunch utanför fabriksgrindarna med de 3 guldgossarna och tjejen, ful sunkig restaurang med jättegod enkel mat, som alltid i Chongqing. Sen mer av det goda kaffet och jobb, sen mer hjälp av MarTo att få skjuts av hans chaufför till järnvägsstationen, ingen kö till att lösa ut min biljett som jag inte hann fixa igår pga annat biljettstrul. Som vanligt, kinesiska snabbtåg, avgår punktligt, rena, tysta, bekväma, och… sträckan Chongqing – Chengdu är nästan som en 2 timmar lång film. Kuperade vackra jordbrukslandskap, alltid nåt att titta på: människor som påtar och sliter, kör moppe, leker, risfält, blommande gul vacker raps, ankor, nån strökossa här och var, spännande hus, broar, massor av tunnlar, hur mycket som helst att spana på, och så som man vill att Kina ska se ut!
Sen på tåget steg det på första stoppet på en helt osannolik person i vadderad pyjamas, man blir ju fnissig… och hon hade platsen bredvis BreMi. Men hon var inte ensam, utan en av Kinas yngsta medborgare, en 7 dagar gammal bäbis, de var på väg hem från BB med tåget! (Observera stolt mormor i bakgrunden, haha!!!)

Framme i CD hade, oj hoppsan, en volvofavvis till, JesKo, skickat sin mysiga chaffis med en flong ny S60L som luktar nybil, att möta oss, med skylt och allt. Skjuts till hotellet, jo, jag tackar vilken lyx! Sen hade BreMi smygspanat vad hon längtade efter att se i Chengdu och ta med mig på, så vi kastade bara in väskorna på varsitt rum och hoppade sen in i en taxi, till ett turistområde som är väldigt typiskt kinesiskt. Kuanxiangzi alley. Och så bjussade hon på god kinesisk mat, mmm! Ett rökt fläsk som var så gott att jag hade kunnat äta en hel spädgris, och jag fick allt själv för hon är vegetarian! 
Till efterrätt, ”tre studsar boink”, eller vad det nu kan heta, klibbiga rismjölsbollar som servitrisen knådar, kastar mot trumskinnet mellan de fyra mässingsskålarna så det tjongar tre snabba boink, och så landar de boff i ett sött mjöl. Inte oändligt gott, men… turistigt!
Mer turistigt. Teförsäljning…
… öronpet, komplett med rengöring och mot extra avgift även med ljudterapi via typ stämgaffel-plonnnng rakt in i örat, utfört av professionella öronpetare med mörkerutrustning…
… och såklart, vi är ju i provinsen Sichuan, i staden Chengdu: pandor, pandor, pandor!

Smuts
Jag gnetar med en envis hosta som inte riktigt ger med sig, och rekommenderar en titt på det filmklipp som länkas till i denna blogg:
http://inbeijing.se/bulletin/2015/01/23/otack-kortfilm-om-kinas-luftfororeningar/
K som i nåt annat
K som i Kina-kunskap!
Tips från en av jobbets kartbitare, islänningen, delade denna länk till varför Kinas provinser heter som de gör. Läs och lär!
http://online.thatsmags.com/post/explained-how-every-chinese-province-got-its-name
Kinas Mat på riktigt
En trevlig middag av en tråkig anledning för ett tag sen, en toppenkille lämnar avdelningen, företaget, Shanghai och Kina, för att prova livet i Australien med sin livskamrat.
Avskedsmiddag, om ErWa själv får välja typ av restaurang, och mat!
Så många råvaror att välja på att man häpnar! Tur att proffsen är med, och att vi är många, så vi kan prova många rätter!
Vi kollar närmare…






Mat som fortfarande är vid liv, eller om man tänker positivt, hyfsat färsk:



Annat:


Fick vi verkligen med allt nu? Huvudpersonen får ta ett varv till, det är ju hans sista kväll i Kina innan han emigrerar!
Sen går beställningen in till mastodontköket! Hm, det verkar inte superkul att jobba där? Arga mat-tanten!

Till bords!
Sen går det snabbt, maten matas in alltefter den blir färdig. Jordnötter, anktungor, vitlök, potatis, kålsallad, …




Den kinesiska etiketten, om ni tänker er att man man kommer in i rummet ”kl 12”, så är ”kl 7” hedersplatsen och ”kl 6 och kl 8” de näst finaste. Vet inte om det är en slump att chefen sitter kl 7, huvudpersonen kl 8, och avdelningens anställd #2 sitter kl 6? Troligen inte, det sker nog automatiskt!

Mera mat! Musslor, lammrevben, … plus en massa som jag inte hann med att fota för att jag mumsade, och var för kletig om fingrarna för att fota! Det gäller att hänga med när maten åker runt på snurrbordet!

Normalt en vardagskväll blir det bara en skvätt öl, eller kokosmjölkjuice, eller nåt annat snällt. Ganska många dricker faktiskt inget alls med alkohol i, det tål det inte, blir rödrosaflammiga på direkten. Bra signal att kroppen inte vill! 

It ain’t over til the fat lady sings, den rollen tar ofta vattenmelonen, snyggt skivad och upplagd. När den kommer in på bordet, vet man att slutet är nära! Inga bildbevis blev det dock.
Middagsstart, ca kl 18, middagsslut, ca kl 20.30, klart å betalt! Inga sega sittningar, alltid effektivt! Ingen mat, ajöss!
Lycka till Down Under, bäste ErWa. Redan saknad.
e-bokandet
Nu tror jag nästan att jag kan ge en lite mer sansad recension av hur det är att ha e-boksläsare. Det är framförallt enormt bekvämt, den är liten och smidig, det är prasselfritt när man vill smygläsa, och ställbar bakgrundsbelysning som också är perfekt för smygläsandet, det känns overkligt bekvämt att klicka sig in på Partille Biblioteks hemsida och låna böcker lika gratis som att gå dit, och det kommer att vara fantastiskt lättpackat på nästa resa istället för 2-3 feta pocketar, … men kanske kan jag sakna lite ”själva boken”. Att välja bok på ett snyggt eller intressant omslag, det har man ju gjort mer än en gång, valt med ögat bara liksom.
Nu måste jag, ve och fasa, bestämma mig vilken bok jag ska leta på e-biblioteket, innan liksom. Inte lika kul att sitta och scrolla i listor bara. Så nästa steg är nog att se till att skaffa fler lästips, redo i bakfickan. Typ som från fina ”Vi Läser” som EvWa har försett mig med emellanåt. Eller, från nån av er???
Maila eller kommentera med era boktips!
Canonen
Canonen är död, leve Canonen!
Nej, inte riktigt, min kära lilla kamera har nu fastnat med objektivet ute för 3:e gången. Den ska kostas på en reparation till för Kina-pris på nån hundralapp, för det har den gjort sig förtjänt av, men… nu vågar jag inte riktigt lita på den om vi åker på nåt äventyr och den är enda kamera. Tyvärr.
Inte helt enkelt att hitta den jag ville ha i Shanghai, mobiltelefonkameror konkurrerar ut kompakterna, inte många butiker tycker längre det är värt att föra små bra kameror. Men till slut hittade jag den jag letade! Extremt snarlik, bara några årsmodeller nyare. Såklart med lite bättre prestanda och några extra finesser, men framförallt: extremt snarlik, supersmidig storlek!

Tipstack till JoaHe för den första, ett mycket bra Personal Shopper-råd!
Minus sju
Sommartider, nej nej, sommartider!
Tillbaka till det normala, tidsskillnad 7 timmar Sverige – Kina.
Medan ni sover en timme extra åker jag och jobbar, en tillfällig specialaktivitet. Gomorron!
e-bok
Supernöjd!
Först tack till min elektronik-prylguide FreTi, som så många gånger förut!
Sen tack till EvLa, som var ”utköpare” och ”till Kina-bärare”!
Nu är jag uppgraderad till moderna tider, med e-bokläsare. 3000 böcker ryms i minnet, eller kan expanderas med ett minneskort till 30 000, batteritid ca 2 månader vid en halvtimmes läsning varje dag, 174 grams vikt, bakgrundsbelysning så jag kan smygläsa på natten, jag kan beställa och ladda ner svenska böcker, …
Klart över förväntan, läsvänlig på ett helt annat sätt än skärmen på laptop, smartphone eller surfplatta. Behändig.
Kobo Aura, knappt värt att visa en bild för det är ingen pryl som ser särskilt rolig eller häftig ut, men en länk kanske:
http://www.kobo.com/koboaura#techspecs




