Skit-Shanghai
Jaha, vad är tacken för att man cyklar miljövänligt istället för åker bil när man ska jobba på sin lediga söndag? Jo, att man får ta en lortig taxi hem med cykelhjälmen i väskan. För nån dumming har snott min cykel!!! Fastlåst i en stolpe, men det hjälpte ju inte. Fick hjälp att fråga vakterna utanför lokalen om det möjligen var så att det var förbjudet att låsa fast i stolpar, om de möjligen/förhoppningsvis hade klippt upp låset, och cykeln bara var flyttad? Men inte.
Däremot fick en cykel med fram- och bakdämpning samt skivbromsar uppenbarligen stå kvar olåst på samma ställe… dumma skurk, ta den istället?
(I rättvisans namn har jag även bott i Skit-Luleå, Skit-Stockholm och Skit-Trollhättan också.)
Is no more, snyft:
Minus sju
Sommartider, nej nej, sommartider!
Tillbaka till det normala, tidsskillnad 7 timmar Sverige – Kina.
Medan ni sover en timme extra åker jag och jobbar, en tillfällig specialaktivitet. Gomorron!
Lombok #7
Nu klämmer jag ihop sista semesterdagarna i en klump. De var ganska lika, sol och pool, cykel och snorkling, god mat.
Ingen dum frukostmatsal, eller hur!
Hyra cykel, såklart hoppas man på en cool fatbike med spindeldäck… men det blev 4 vanliga tantcyklar. Jaja.
Snorkla! Fiskar i korallerna är såklart spännande, men ännu mer fascinerande var det såklart att snorkla med havssköldpaddorna! De var ganska så vana/obrydda om oss när de betade gräs på botten, och kunde med några snabba paddlingar vifta iväg så man inte hade en chans att hinna med…
En del små snäckskal tuffade runt på stranden… det var ju små krabater i dem, supergulliga!
Högsta punkten på ön Gili Trawangan, 72 meter över havet! Torrt, dammigt och skräpigt även här, tills man lyfter blicken.
Hemmastrand och skugga, varmt. Spana på botten när tidvattnet hjälper till att visa vad som finns. Där vi snorklade var korallerna mycket större och dessutom vackrare, men kul ändå att titta på olika sorter.
Damma av sig och plaska lite i den svala hemma-poolen. Nästan för varmt ute för att göra något mitt på dagen. Intressant vandrings-solbränna… hehe.
Saker man kan äta: korvstrogga eller färsk tonfisk? Enkelt val!
Fin BBQ på kvällarna. Köp råvaran i lösvikt, få den grillad och med tillbehör. Mmm!
Sista morgonen. Vänta i receptionen på båt-taxi. Även om inte alltid kommer eller händer i tid… så är det inte så mycket man kan göra annat än vänta och hålla tummarna att man hinner till flyget, det hjälper ju inte att stressa i situationer man inte kan påverka. Men det var ju lugnt till slut, visade det sig! Cool och skicklig styrman! Hejdå Gili Trawangan!
Minibuss till flygplatsen. På plats i god tid, skönt!
Pappersarbete både vid in- och utresa. Och tuffa lagar!
Böcker och tidskrifter på flpl, svenska avtryck på topplistorna, inte bara Stieg Larsson!
Sista chansen att frossa i färsk mango!
Byte av flyg i Kuala Lumpur, som vi nu vet har exakt samma tidszon som både Lombok och Shanghai… och nära mellan världsliga ting som bankomater, och bönerum! Vi nöjer oss med att be för att flyget är i tid, och det funkade utmärkt. Slut på oktoberledigheten!
Lombok #1
1 Oktober, nationaldag och ledighet i Kina alltså. Vi åkte till Indonesien, Lombok, för en blandning av berg och beach. Det sista är vi inte så vana vid, förutom att vi ju övade oss vid norrlandskustens Norrmjöle i somras!
http://sv.wikipedia.org/wiki/Indonesien
Lombok är ön ”till höger om” Bali.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Lombok
Bild från Wikipedia, Lombok vid röda pilen.
Inte mycket att orda om resan dit, nattflyg 01.35 från Shanghai, nedslag i Kuala Lumpur och byte av flyg. Så hade vi kollat det där med tidszoner tyckte vi, jo, och övertygade oss själva om att vi nu var en timme före Kina-tid. Så vi hade gott om tid för bytet, åt frukost på Burger King i godan ro, skulle strutta runt lite och kolla bara i väntan på nästa flyg. Bara kika var gaten ligger. Hm. ”Gate Open” står det på tavlan? Men det är ju 1,5 timme kvar, vi hinner kika lite på tidningar och böcker. Eller… varför är alla officiella klockor på flygplatsen samma som Kina-tid? Och hm, varför står det ”Gate Open”? Troligen för att det inte är någon tidsskillnad, och för att gaten är öppen, och det är dags för ombordstigning… hehe… lite snabbare steg genom flpl och ombord på planet, puh! Hade ju varit fantastiskt klantigt att drulla bort anslutningen trots att man inte var försenad… Nåväl, så länge man inte berättar för nån hur klantig man nästan varit så är ju det en välbevarad hemlis!
Landning på Lomboks internationella flpl. Upphämtade av en mysig chaffis, duktig på engelska och pratglad. Men han var dubbelvikt av skratt när vi hälsade, pga det namn vi var bokade i, så hade han antagit att det var en grupp koreaner på ingång. Lite snopet då att 3/4 var vanliga blekfisar!
Välkomstpresent, vattenflaska, och bilen utrustad med vattencistern att fylla på från. Pga miljötänk, att inte slösa små engångsflaskor. Bra där! Vi hade ju med egna flaskor, men det kändes ju ändå lovande. Med facit i hand… återkommer.
Hämta ut pengar, äta lunch stod på agendan innan vi skulle släppas av på resorten där vi skulle ha en första natt innan 4 dagar vandring till Mount Rinjani, en vulkantopp på 3726 möh.
Pengar med lite fler nollor än vanligt. Ta bort 3 nollor, dela med 2, så får du ungefär svenska eller kinesiska.
På gatan utanför restaurangen fanns soprummet och get-matar-stationen kombinerat.
God mat, dock lite kluddigt och ovant att äta utan bestick.
Alltid spännande att kika på vardagslivet på nya gator.
Framme vid hotellet/resorten. Uj, så fint det var!
Kolla badrummet, dusch under bar himmel!
Strand och pool. Inte helt badvänligt i havet pga stora vågor, strömmar, och stenig botten, men såklart plaskade vi i där för att prova. Jättefint klart vatten.
Solnedgång, och ett indonesiskt öl.
Om man inte har ”årets pryl” ”selfie-pinnen” till kameran, och dessutom har 2 kameror, blir selfie-bilderna lite… osynkroniserade!
(Vet inte hur vanligt det är hemma än, men nu när man turistar är det många som har sin vanliga kamera, mobil eller GoPro-kamera på en speciell stav, så man kan fota/filma sig själv.)
Bali uppenbarade sig vid horisonten.
Jättesöta men ack så snabba små ödlor lite här och var. Svåra att fota…
Middagsbuffé på hotellet var enklast. Och gott. Och finfint att kunna sitta och titta på havet medan man mumsar.
Sen ompackning och gonatt inför morgonens avfärd mot vandringen. Slut på dag 1!
Packa är pest
1 till och med 7 oktober är det nationaldagsfirande och höstledigt på många företag, vårt kontor är helt stängt. Precis som kring julen hemma i Sverige klämmer många in nån dag extra före eller efter också. Vi med! Lediga från 30 september till och med 8 oktober, vi åker imorgon måndag kväll kinesisk tid. Eller, hm, hemifrån måndag och iväg väldigt tidig morgon, tisdag, kl 01.35. Då blir det Lombok i Indonesien, vandring med lite slappande på slutet. 4 dagar/3 nätter vandring upp på en vulkan som heter Rinjani, drygt 3700 m. Sen strand och snorkel några dagar, hemma igen tidigt tidigt torsdag morgon, kl 00.35, sova några timmar och sen till jobbet som vanligt är planen.
Men, vad jag innerligt avskyr att packa! På riktigt alltså. Prestationsångest att kombon att vilja packa lätt och snyggt, och samtidigt inte vara utan ”bra att ha”-saker eller kläder, och kanske ha plats över om man köper något? Nu en kombination av att bo i tält och inte riktigt veta natt-temp och om det blir regn, alltså måste man ha varm sovsäck, skönt liggunderlag och regnkläder. Av vilka man troligen, troligen inte kommer att behöva allt, men ändå inte kan chansa utan… Och sen kommer man att ha valt den ena eller andra väskan eller byxan eller skjortan, och vips, så var det någon annan som hade passat bättre när man väl ser vad man behöver på plats… Och numer en massa olika sladdar och laddare, här i Asien gärna adaptrar, och det ena med det tredje… jaja. Men på det stora hela blir det såklart trevligt att resa och se sig om! Och, att få vandra lite. Dock har vi fått skaffa malariatabletter, förhoppningsvis var det sant att det var en sort med relativt milda biverkningar jämfört med vad en del typer har!
http://sv.wikipedia.org/wiki/Lombok
http://en.wikipedia.org/wiki/Mount_Rinjani
Fredagsfikat bakom kulisserna
Om jag ska berätta hur det var att fixa fredagsfika, förutom att det var svettigt hemma vid ugnen att veva ihop en kaka… vi är på pappret 34 pers på avdelningen, så en fjuttig kaka räcker ju inte. Måste kompletteras.
Min Hua fick rycka ut och köra mig till ett bageri/konditori, där jag haft hög puls förut när jag och DiGa skulle köpa födelsedagstårtor med svåra kulturkrockar. Inte vis av detta gör jag ett nytt försök, att köpa färdigt fika. Först av allt måste man alltså ha en bil/chaufför, och det är typ 13 minuter från jobbet. Bara det. Sen, även om de färdiga portionsbakelserna står färdiga i kylen…
1. Man kommer in på konditoriet, 1 av endast 3 kunder. 7 expediter (jag skojar inte). Ingen verkar särskilt intresserad av annat än att titta rakt fram i tomma intet, men om man till slut petar på en och visar att man är kund, så kom en tillbaka från drömmarnas land.
2. Pekar på en sorts portionsbakelser med mangosmak i kylen, säger ”9” på sin utmärkta svinesiska, och gör tecknet för ”9”. 9? Ja, 9. Verkligen? Ja. OK. Expediten börjar oäääändligt långsamt ta ut bakelserna en och en, och flyttar dem till kassadisken 1 m till vänster. Som är lite halvfull av annan bröte, lite pysslande att få plats med dem.
3. Efter dessa 9 mango, pekar på blåbärsbakelserna, och provar ”9” igen. Ännu mer förbryllande, men efter en stunds diskussion, japp, jag är nykter, och vill ha 9 även av den sorten. Expediten flyttar noggrant bakelser till kassadisken igen.
4. Ojsan oj, 18 stycken portioner. I portionsglas. Men de måste ju ha plastlock! Varje plastlock sätts noga på, tar ca 1/2 minut per lock. OK.
5. Oj, hur ska den här främmande tanten få med sig 18 bakelser? Vi stoppar dem i en kartong. Liten kartong, som rymmer 2 bakelser. Neeej, nu måste ju jag protestera, hur ska jag få med mig 9 små kartonger med bärhandtag? Packa dem i tårtkartonger åtminstone! Teckenspråk och pek på tårtkartong. OK. Hämta en kartong.
6. Kartong har perforering för att kunna vika upp bärhandtag, men nej, dessutom är kartong i stor ziplockpåse. Kartong packas långsamt med 9 bakelser. Kartong blir full efter 9 bakelser. Problem. 7 kvar. Provar en till, men den får verkligen inte plats. Grubbel. Försöker stänga ziplocket på plastpåsen under tiden, men hur funkar ett sånt? Främmande kund-tant tar över och stänger påsen medan expediten tittar på.
7. Mer grubbel. Teckenspråk och förslag om en kartong till? Aha, ja, det kan ju vara en ide. Samma långsamma ipackande. Bra att vara noggrann, absolut. Ziplockproblem igen, men det löser den främmande kund-tanten igen.
8. Främmande kund-tanten börjar bli extremt stressad och rastlös och vill ta sina 2 tårtkartonger till kassan 30 cm bort och betala. Men expediten tar tårtkartong 1 och försvinner. Neeej! Vad nu? Jaha, eftersom plastpåsen gör att man inte kan fälla upp bärhandtaget, måste man ju binda kartongsnöre… på en kartong åt gången.
9. Låt mig betala! Totalt för 18 bakelser och en pandakaka, ett stearinljus i form av siffran 2, summa 260 kr. Lämnar 300. Får tillbaka en massa smått, nej, skulle jag inte få 40 kr? Nåhäpp, det var ju faktiskt 260 kr och 20 öre, och de små sedlarna är slut, så 9 kr 80 öre i mynt.
10. Börjar greppa ena tårtkartongen i snöret, medan expediten drar iväg som en raket plötsligt, med stor kartong #2 och lilla kartongen. Neeej! Kom tillbaka, ge mig mina kartonger! Tydligen ingår det också bärhjälp ut till bilen, men den har ju fått parkera på andra sidan en gata med mitträcke och måste köra runt en längre sträcka. Kan själv! Ge mig mina kartonger! Får dra loss dem från expediten…
11. I bilen. Hög puls. Svettas. totaltid innan tillbaka på jobbet: 50 minuter, som kändes som en halv evighet…
Snabb långsam
Nu vet jag inte om jag är snabb = för snabb, eller om några andra är långsamma = för långsamma.
Jag ställde in min matlåda för värmning i mikron på jobbet, timern på 3 minuter, gick på toa inklusive tvättade händerna och så. Samtidigt stod en kollega och borstade tänderna, och så just när jag gick ut kom en annan kollega in på toa.
OK.
Jag har då ca 1 min kvar på mikrandet, som jag väntar ut innan jag slevar i mig min soppa i ett öde konferensrum. Går till toa för att diska lådan och tallriken i handfatet.
Medan jag diskar hinner tandborsttjejen precis avsluta borstandet, och hon som gick på toa blir klar. Jisses vilket olika tempo man kan ha!
Men, nån har ju kanske Shanghais mest välborstade tänder i alla fall!
Teamwork
En morgon på jobbet, hm, när det blir varmt så öppnar man fönstren istället för att köra luftkonditioneringen, hur bra tror ni det funkar när det är +33 ute?
Rätt gissat.
Men fördelen med öppna fönster är att man hör vad som händer utanför, kolla!
Teamwork, det bästa jag vet!
(Rensa rabatter, inte det bästa jag vet… men kanske om man drog ihop ett gäng?)
Kontorskatter
Dagens mest engagerande möte.
Kattlådan.
Ute vid materialåtervinningen/skroten/skräpet på baksidan av kontoret, hade en stor katt kläckt 6 små katter. Och försvann sen. Hoppas hon kommit tillbaka under kvällen, det sista vi gjorde på jobbet var att spana på små små katter som såg lite svaga ut, men kanske var de bara så nyfödda?
Måndag
Idag blev inget riktigt som tänkt. Återkommer med mer bilder från senaste resan en annan dag!
Som pausmusik en lastbil fullastad med… gegga!
carlssonkarlsson 