Sha Jiabang
Söndagsutflykter har vi inte gjort så många eller på länge, så nu försöker vi ta tag i oss själva och komma iväg. Min Hua hämtade kl 9, sen en dryg timme bort ligger ett område som en kollega rekommenderade som utflyktsmål. Hm, det gäller iofs att ha rätt förväntningar på såna rekommendationer, svensk och kines kan ha lite olika syn på vad som är sevärt, och om det ska vara natur eller onatur, utan extra färg eller ljussatt, tyst eller med en matta av bakgrundsljud. Men om man inte kollar så får man ju inte veta! Sha Jiabang, svårt att hitta info på nätet på engelska, så, bäst att kolla på riktigt då! Det som kollegan sörskilt nämnde var ett kanalsystem med en massa högrest vass som var kul att åka båt i. Låter ju OK, vi provar!
Hm. Väl inne i parken, men vad är nu detta?
Patriotiska parken? Jaha. Försvarsutbildningsparken? Hm.
Lekplats/träningspark med paintball, hinderbanor, stridsflygplan, pansarvagnar, stalinorglar…
Hm. Bara det inte blir tyst, så för säkerhets skull placerar man ut högtalare kamouflerade som stubbar lite här och var.
Sen bytte parken skepnad, en utomhusteaterscen för opera, en ”gamla stan” med försäljning av krimskrams, godis och olika typer av knaperstekta fåglar.
Lagom mycket folk utanför säsongen. En del får man ju säga är en blandning av osmarta och tåliga när de väljer skor att gå i parken i några timmar, plexiglaspoäng på viss klackar:
Som vanligt en massa poserande för de perfekta bilderna till familjealbumen, eller fejsbook eller nåt.
Då måste ju även vi posera! Och skapa en folksamling av skrattande kineser bakom fotografen.
Tillverkning av baijiu, sk ”vitt vin”, uff, sån där kinesisk sprit som smakar räv och ger huvudvärk:
En farbror hade nog provsmakat. Spelade musik ur mobilen på hög volym och sjöng och dansade för oss.
Saker att äta. Kanske. Vi valde istället att köpa kakor av killen med en gul rosett på huvudet, som direkt passade på att ropa ut ”utlänningarna köper mina kakor, kom och köp ni med” på kinesiska, enligt vår medföljande tolk…
Kuriosakitsch. Kitschkuriosa.
Nämen äntligen, båtarna och vassen!
Vår båtsman tyckte att vi skulle prova att driva oss framåt själva! Med eller utan sjöben…
Trafikstockning i kanalen.
Hejdå, båtsman!
Pust pust, vi tar och snyggar till innehållet i fikakorgarna med en sista pustepaus innan hemfärden. Och det pustade rätt bra i vassen också, blåsigt!
Morgonmani
Nu blev det kanske inte fullt så tidigt som vi hade tänkt oss, men vi kom ut denna lördagsmorgon vid sjutiden, och promenerade ner till The Bund och tillbaka hem. Man får se både stort och smått!
Vi börjar med lite stretching efter att ha promenerat oss varma. Närmsta noshörning är användbar!
Sen tar vi reda på vad det är på Nanjing Road som låter som en högljudd trumorkester har övning?
Svar: en högljudd trumorkester som har övning.
Andra passar på att ta tillfället i akt att dansa till den taktfasta musiken.
Om man vet hur denna gata ser ut om några timmar, så ja, nä, det är liksom bara på morgonen det finns gott om plats! Passa på, var det ja!
Om man inte gillar att dansa, men ändå vill motionera lite. En badmintonmatch i en butiksingång, kanske:
Eller så gör man det lite mer ordentligt och tar med ett nät, lånar en soptunna och spänner upp det på gågatan:
Ujuj, dags att stretcha igen.
Blandad morgongymnastik, på egen hand eller i grupp:
Jag vet inte om mamma och pappa brukar gympa hemma på Rådhustorget, men det skulle kunna se ut ungefär såhär?
Klocka slår åtta, och vi är framme vid The Bund.
Luften är inte så mysig sen några dagar tillbaka. Men effektfull.
Puh, vi får nästan ta och stretcha lite igen va?
Och brandkåren kör hopprepsträning, eeeett, tvåååå, trrrre!
Sen förtjänar man ju faktiskt frukost. Pannkakor och bagels, kaffe och blåbärssmoothie!
Massagehypnos
Kan ha varit på hypnos idag, finns det någon som är tryck-initierad tro? Fotmassagen började med en hård knådning av skallen, enormt skönt, sen minns jag lite hårdhänt behandling av vänsterfoten, och så kvicknade jag till några gånger vid tryck under den onda högerhälen (som just nu sakta håller på och bättrar sig, peppar peppar). Men annars, ujuj, vilken kort timme, den var nog max en kvart lång?
Reflexreflektion
Det är segt att försöka springa på trottoarer i en platt 23-miljonersstad med dålig luft.
Nu tidig morgon eller kväll är det extra besvärligt också, det finns inte alltid så bra gatubelysning. Men, om de fordon man möter har lyse (inte direkt alltid) så är det skönt att ha västerländska träningskläder. Finns ju knappt ett plagg för utomhusbruk där man man inte har smusslat in reflexer! Mina rosa skor, mina tajts, min cykeljacka, alla har reflex i designen. Man märker att det är ovanligt här för trafiken reagerar när man kommer, bra det! Så om man ska vara egoistisk och inte kör bil själv här, perfekt att vara en av de få som syns!
(Det enda som inte är bra med såna kläder är om man ska fota, sabbar ett och annat bra kort med blänk. Men…)
Kosta skjortan
Textilmarknaden idag. Beställt 3 skjortor, 2 herrbyxor, 1 herrkavaj, 2 blusar och en tantbyxa. Svenske kollegan som var med tyckte dock att den skräddare vi provat några ggr och varit nöjda med inte var så billig, men särskilt herrskjortorna har varit riktigt bra. Blusarna blir lite mer kroppsnära än vad jag normalt brukar köpa, när de mäter och justerar. Men nu har jag lärt mig och dem att jag vill ha lite längre ärmar än de tycker, lite mer vidd i armhålan och över bröstkorgen. Priset? Typ 130-150 kr för en skjorta/blus, i sån kvalitet som man får betala minst 600-800 kr för hemma.
Köttbullar
IKEA. 15 köttbullar. Möbeltassar. Glögg.
Bläckis
Kollegerna är ju så duktiga på att köpa med sig nåt ätbart från de orter de har varit till, om så bara för en kort tjänsteresa. Idag var bjudgodiset torkad bläckfisk, i två smaker. Båda jättegoda, torrmjukseg konsistens som typ vilket torkat kött som helst. Den naturella var lite lätt salt och den andra en sweet-chili-kryddad. Mmm! Jag hade kunnat mumsa i mig båda påsarna själv medan jag satt och skrev (minst lika torrmjukseg) projektstatusrapportering!
Utsikter från 23:e våningen
Ytterligare en Shanghai-filmsnutt som är sevärd.
Utsikten från en lägenhet här, under 2 år:
Rundtur
Nu har vi inte använt vår fine chaffis Min Hua för nöjesåkning på helgen sen… vet inte när, så det kändes OK att ta en lördagsutflykt. (Hans arbetsvecka är 6 arbetsdagar, så man behöver inte känna sig utnyttjande om man åker bil på helgen. Egentligen.)
Vart åka då? Bara se nåt nytt räcker ju, A hade spanat in ett mysko format område på stadskartan.
Jag pratade om det på jobbet igår:
Ja’ ba: ”Vi ska göra en utflykt imorgon, till den här sjön.” (*pekar på kartan*)
Kollegan: ”Den är konstgjord, har jag hört.”
Ja’ ba: ”Näääe, det menar du inte…”
(Karta och bild, Google Maps förstås.)
En timme hemifrån, längs vägar som blev snyggare och snyggare, med fina stensättningar, växter, rent , snyggt, allt perfekt. Men, för perfekt? I förhållande till hur många människor som fanns där och nyttjade området…
Fiskarna kan inte läsa. Fiskarna i havet alltså, men fiskarna på land borde kunna?
Nån la ut en offert på skyltar till soptunnorna, och tog förhoppningsvis det lägsta anbudet. Återvinningsbart är ju berömvärt, absolut…
…men vad de gör av vårtorna vill man ju helst inte veta.
Det var extremt rent och snyggt överallt, men det hade nog trillat ner ett löv på marken sen igår så det var utryckning på städningen igen.
Till viss del kanske det går att förstå att det inte var så många som kom ända fram till hotellet i området, vissa infarter kändes det som de hade en del kvar att lösa praktiskt för att få till.
Jahapp. Men även en snopen utflykt är en utflykt!
Nu ska jag gojsa ihop en tung och maffig efterrättstårta till kvällens knytkalasmiddag, denna har jag haft ögonen på sen ett gammalt nummer om Allt Om Mat…
http://www.alltommat.se/recept/Mork-chokladtarta-med-korsbar-19394
Ho hoooo
Nu kör vi fredag här. Häng med så snart ni kan!
(Bild lånad från http://500px.com/LeonardoCasadei/store .)
carlssonkarlsson 