Etikettarkiv | Sverige

Hemstadsbevakning

Det går knappt inte som icke-prenumerant att läsa något på Västerbottens-Kurirens hemsida längre. OK, sk-t samma, om man ändå kan läsa viktiga nyheter, t ex om hundb-jsupproret, på Aftonbladet.se.
Men hahahaaaa, här hade nån otur när h-n tänkte, eller otur med den som citerade och skrev artikeln kanske? (Om man ska vara lite rättvis och inte bara skratta elakt…)
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article18118955.ab

Kommunen har haft de här tunnorna i många år och det har fungerat väldigt bra. Då tycker jag att det är idiotiskt att ta bort dem. De var en av orsakerna till att jag över huvud taget skaffade hund under studietiden här i Umeå, säger Astr-d Kv-m S-rg-nd-l.

Ursäkta mig? Anledningen till att skaffa hund, läser jag rätt? För att det fanns tunnor för skräpet?
Ojsan oj, tänk om man bor nära en bilskrot. Eller en kärnbränsledeponi.

Tur i oturen

Ibland har man tur, även om anledningen denna gång är mindre kul. Hemvändarna tömmer sina skåp, lådor och hem, och delar ut överskottet. Vad sägs om dagens skörd:

– 1 häftapparat som sägs vara snabb, snärtig, skarp,
– En massa glödlampor och lågenergilampor,
– Några bra klädkrokar,
– Knäckebröd och gott ris,
– Några tidningar med fjäll och natur i,
– Saffran, kryddpeppar, bearnaisesås,
– En påse bilar och en påse Gott&Blandat,
– 1 fin bit västerbottensost,

mycket av detta, förpackat i en superfin tygkasse med en röd stuga i korsstygn på!!!
Hurra!
Tack ElNy, EvHa och PiLa, ha det bra hemma och inse ni kommer att vara saknade här! Men, det finns gott om plats ifall ni får Kina-abstinens och vill besöka!IMG_6119

Högtryck

Testa att minska några kilo, ändra kost- och träningsvanor, försöka få till ett mer hälsosamt liv helt enkelt. Kollade blodtrycket hemma i Sverige, och det var högt. Det hade jag inte innan vi flyttade hit, då gjorde vi ju en omfattande kinesisk läkarundersökning för att få uppehållstillstånd. Nu ligger jag precis på de värden då man börjar medicinera i Sverige. Ska kolla upp mig här i SH snart, men jag avvaktar lite av tre anledningar.
– Jag märker inget, men det gör man tydligen oftast inte heller av högt.
– Jag vill inte börja äta medicin på en gång, ifall det är en anpassningstid eller biverkningar i början, för i oktoberledigheten planerar vi ju åka på en vandringsresa till Himalaya. Så farligt kan det ju inte vara att vänta 1,5 månad till, om man inte vetat om eller märkt något.
– Jag kan inse att gener och ålder har inverkan, men jag känner att det här året verkligen inte har varit bra på en del sätt. För mig. Har ju haft väldigt intensiva dagar på jobbet, minst 9 timmar jobb/dag i projekt som ingen trodde skulle behöva särskilt stor arbetsinsats. Plus 1 timme restid till jobbet, och 1-1,5 timme hem. Ätit maten på jobbet till lunch, som väl är lite sisådär nyttig och näringsriktig. Sent middagsmål hemma, eller restaurangmat. Svårt att hinna med och orka träna efter det.

Delvis pga detta som inspirationen är lite låg nu, detta är ibland som att leva i en konstgjord bubbla. Det är vardag som inte är någon bra eller vanlig vardag, för oss. Så mycket stad. Så lite natur. Så är det bara. Ett år till är OK, men sen räcker det nog! Och, dags för förändring och förbättring nu på en gång! Se vad man kan göra genom att ändra sin livssituation. Stark motivation till det.

Så äre me’t!

1 juni

Lärodikt den första juni
Var glad min själ åt vad du har,
nu har du hundra sommardar,
och detta är den första.

När solens lopp sin ände tar,
så har du nittionio kvar,
och någon blir den största.

Giv noga akt på var du står,
i morgon är med ens igår,
det går så fort att vandra.

Lägg märke till att vad du får,
är hundra sommardar per år,
I morgon är den andra.

– Kajenn

(http://sv.wikipedia.org/wiki/Caj_Lundgren)

2 m svensk

Igår kväll vandrade vi på The Bund med en blond tvåmeterssvensk och hans fru. Förutom att många såklart vill fota SH skyline, så var det en och annan som låtsades sikta på Pearl Tower men egentligen fotade den långe… och en och annan som man såg smyga bakom och måtta var på höjden de hamnade. Ungefär som man själv smyger runt och fotar saker man själv tycker är annorlunda. Samma samma olika!

Q&A, del 1

Tack för post i brevlådan och email i inboxen, ni vet vilka ni är. Jag har saxar här några rader ur inboxen, och lite reflektioner på dem.

Q: ”Det låter i bloggen som om vardagen och vanan har tagit över lite? Inte lika mycket förvånade konstateranden längre. Stämmer det eller är det mest att du tror att vi är trötta på att läsa om dem?
A: Vardagen är verkligen vardag, arbetsdagar helt enkelt. När man är hemma på kvällen kring 19-tiden är det dags att hitta nåt ätbart hemma. Har sällan längtan efter något särskilt, och dåligt med inspiration att handla mat för att laga. Borde planera bättre!
Efter mat i magen, surfa lite, kanske telefon med Sverige, skrota hemma, sova och upp igen.
Helgerna är bra. Sova tills man vaknar, men ändå komma upp i vettig tid, tvätta nån maskin, ut på stan och göra ärenden och se sig om, lite lagom blandning av plan och planlöst. Mycket av det man ska göra är ganska krångligt när man inte kan kinesiska såklart, men äsch, det mesta går med lite tjat, pekande och charader, och om man inte har superbråttom är det ju inte så noga med tiden heller, när man är ute på små och stora äventyr.
Jag har idag hämtat en omsydd dunväst som blev rätt, utan att jag och skräddaren kunde prata med varandra! Jag lyckades tillåmed hämta den på rätt dag, och priset var detsamma som vi kom överens om i söndags! Sen är det ju som sagts förut, mer skillnaderna än likheterna man reagerar på.
Fortfarande är biltrafiken ett mysterium.
Det som man som svensk tycker är ohyfsat beteende, trängsel, spottandet, harsklandet, sällan nån som håller upp en dörr, … det är annorlunda, helt enkelt. Ibland känns det även som en generell avsaknad av att tänka på risker och konsekvenser, i många olika situationer.
SH är dessutom helt utan natur, och platt. Och ibland trångt med mycket folk på lite plats.

Q: ”Har tänkt på dig betydligt mer än vad jag har hört av mig. Jag hoppas ni har hittat er vardag och att det fungerar. När jag har läst bloggen i dag så verkar det så. Och att du har dina vänner som följer dig. Det måste kännas gott.
A: Den här bloggen är ju för att kunna höra av sig till så många som möjligt samtidigt! Bloggen visar lite av vår vardag, även om det inte är så märkvärdiga dagar!
Och absolut är det härligt att veta att vi har våra familjer, släkt, vänner och kolleger hemma!
Jag har många som jag hör av mig till alldeles för sällan egentligen, men när man väl träffas, pratar, mailar, så hittar man ju varann snabbt igen. Det är en fin känsla, så mycket bra folk man har omkring sig lite här och var!

Q: ”Trivs ni bra med era jobb? Måste vara svårt med språket, kinesiskan kan inte vara så lätt att lära sig, är dom bra på engelska där?
A: Jobben är bra, mest förvånande är kanske att vi bytte vem som har det intensivast på dagarna, jämfört med de senaste åren hemma. Men det kan ju ändra sig igen!
Språket är svårt ja, men som tidigare, man klarar sig hyfsat för vardagssituationer ändå. Dock ska vi börja med vår språkkurs i februari, att kunna räkneorden, riktningar, ordentliga ja, nej, stopp, stanna, vänster, höger, upp, ner, det kommer ju att göra saker enklare!
På jobbet är det engelska med kineserna, i genomsnitt är vi svenskar nog bättre än kinesiska kollegerna, men det funkar. Många av kineserna är mest ovana att prata, men duktigare att läsa och skriva, ungefär så som jag skulle känna mig begränsad i Tyskland med bara mina enkla kunskaper.
De som är över 40-45 år kan sällan engelska, och sällan typ taxichaufförer, expediter, postkassörer. Man får försöka hjälpas åt, vi är ju bara gäster här! Finns dessutom appar till mobilen så man kan skriva på engelska och få översatt till kinesiska, så man kan visa tecknen för ”salt”, ”lim”, eller vad som nu är svårt att göra charader på… och man kan ta hjälp av kollegerna att ringa eller skriva lappar på kinesiska.

Grasankan

… blir det för den som är kvar i Kina, och inte har några svenska prickar till gräsänkan.
Bu-huuuuu:
19jan
Umeå skickade Mando Diaos senaste skiva, den passar bra nu. Lagom melankolisk.

Editering:
Men hallå: började lyssna ordentligt på texterna från surf-soffan, det här kändes bekant?
Jo, det är ju Fröding!!!

Gråta på jobbet – Svenska krusbär

Hemlängtan? Nej, inte riktigt.
Less på Kina? Njae, men för mycket omständigt småmeck senaste dagarna.
Svensk i själen? Definitivt!!!

En workshop om skandinavisk design, vad det betyder för vårt företag, och hur det kan, och ska, genomsyra produkterna. Framförallt för att visa kineserna en komprimerad glimt av vad det svenska arvet innebär, och varifrån värderingar, former, färger kommer. Och att det ska vara försäljningsargumenten och det som skiljer oss från andra märken.
Presentatörerna från Produktdesign hade klippt ihop ett bildspel med korta klipp av det svenskaste svenska, till tonerna av Tommy Nilsson och ”Dina färger var blå”.
Åh, gäsp, vad patetiskt, tänkte jag först, och började lite hånfullt tänka på Pripps Blå och Tommys frisyr från när det begav sig. Och typ Tomas Ledin-bilden av midsommar-Sverige.
En halv sekund.
Sen blev jag helt absorberad av texten, och bilderna som såklart var kopplade till texten. Tårarna började strömma av alla känslor. (Oj, det händer nästan nu med! Hjääälp!) Så mycket fint det finns i Sverige! Som man inte tänker på förrän man inte har det i vardagen. Landskapet, årstiderna, människorna (både kända och okända), folkhemmet, grundvärderingarna, företagen, varumärkena, produkterna, formspråket, maten, godiset, ljuset, mörkret, …

Mörker ja. Tur att det var mörkt i föreläsningssalen ett tag. Och att jag har en hörnplats med näsan in mot ett hörn här i kontorslandskapet nu. *sniff snörvel*

PS, fredagstips: Leta på ett oblockerat internet nära dig, efter Tommy och ”Dina färger var blå”, stoppa undan fördomar och associationer, luta dig tillbaka och bara lyssna en stund. Kanske kommer ovanstående känslor även till dig!

http://www.youtube.com/watch?v=i8bPjfXy9iw&feature=related

http://www.lyricspedia.com/tommy-nilsson/dina-farger-var-bla-lyrics/

Fem och femtio

A har räknat igen.
Nu har vi varit här ca 5% av totala tänkta tiden. Och 50% av alla september som ingår i den.

Lika lika

Konstiga känslor av främmande och bekant samtidigt, t ex:
– en dag på jobbet (både arbetet och de mänskliga mötena)
– ett besök på IKEA
– konsert med en svensk artist (Sophie Zelmani)
– Big Mac & Co
– hälsa på eller gå ut och äta med nån man kände redan hemma