Lhasa 1
Lite kort med kort från Lhasa. (Ursäktar mig med lite dåliga bilder, systemkamerans minneskort blev knas så det mesta är bara från kompaktkameran, får uppdatera med mer bilder efter vi har bytt med kompisarna såsmåningom. Nu bara några bilder som illustrationer!)
Vi flyger in över berg, skönt att se något mer kuperat än Shanghai!
Tas emot på flygplatsen av vår guide Tashi, välkomnas tradtionsenligt med en vit scarf.
Sen kväll, incheckning på hotellet och sen ut och precis hinna beställa lite mat innan köket stänger på en tibetansk restaurang. Så mycket gott redan första kvällen! Olika jakrätter, vegetariskt, momos (små knyten med olika innehåll), yoghurt, ris. Glada farbröder och tant!
En liten teaser för vad som bland annat var nästa dags utflyktsmål… guide Tashi pekar på…
…Potala Palace! Dalai Lamas residens, 1000 rum, i väntan på… Dalai Lamas återkomst till Tibet. Fortsättning följer!
(Både på reseberättelsen och på Kinas, Tibets och DL:s planer, gissningsvis!)
Ipren-tanten
Fånigt nu i efterhand. Men inatt blev nacken vresigare och vresigare, och lite huvudvärk kvar. En del nattgoogling, hm, leta samband mellan hög höjd, huvudvärk och nackont, nä, inte så många kopplingar mellan alla tre ingredienserna, men en stel nacke kan man ju bli lite inbillningssjuk av, om man inte vet med sig att man varit i dragig miljö eller gjort något ”smart” lyft. Och jag ville inte maskera någon krasslighet med tabletter innan vi åker på vandringsresan till Nepal, så jag tog faktiskt förmiddagen till att prova hur det är att gå till doktorn som västerlänning i Kina. Som bonus, en riktig check av blodtrycket (så mycket bättre än i somras!!! nu bara 85 i undertryck!!! 5:2 regerar!!!).
Slutsatser: Inga konstigheter mer än att huvudvärken kom från höjden, och att nacken nog bara behövde lite ibuprofen. Jag hade ju i Lhasa bara tagit paracetamol, de två Voltarenen hemma räckte inte. Så bra då, då får jag väl vara Ipren-tanten i några dagar bara! Redan på väg åt rätt håll känns det som. Pinsamt nästan alltså, jag brukar inte vara hypokondrisk, men imorse kändes det inte normalt…
Beijing i bilder – 2
Söndag, hutongspaning. Hutonger är gamla små kvarter med låga hus, utrotningshotade i detta snabbmoderniserande land. Men några finns kvar, och vissa av dem är upprustade till turistattraktioner.
Beijing är mer rätlinjigt stadsplanerat än t ex Shanghai, och har en världsarvsmärkt centralaxel i rak nord-sydlig riktning, där många av de främsta sevärdheterna ligger, gamla som nya. Himmelska Fridens Torg, Förbjudna staden, Drum Tower, Bell Tower, och i förlängningen tillåmed nutida olympiastadion Fågelboet.
Svårt att undkomma Starbucks.
Drum Tower, efter att ha vandra uppför de branta trapporna insåg vi att vi hade turen att bara en kvart senare tajma kl 11.30-trummandet. Drum och Bell Towers användes för tidshållningen i staden.
http://en.wikipedia.org/wiki/Gulou_and_Zhonglou_%28Beijing%29
Fler hutonger, mysigt myller av folk, inte lika trångt och stressigt som det ibland kan vara i turistkvarteren. Sen lite tunnelbanetrixande till en restaurang med pekinganka för lunch!
Väntar på…
… ank-trancheraren!
Vilken fantastisk uppfinning, en patenterad varmhållare för pekinganka!
Dock förbluffande lik en vanlig ljuslykta eller annan matvarmhållningsmetod på andra restauranger. Nåväl.
Mätta och glada skippade vi grillspetten ute på gatan med sjöhäst, skorpioner (en del levde och rörde på sig på spetten, suck)…
… gräshoppor…
…och silkesmaskar. Hade varit en perfekt dag att säga att man har 5:2-restriktionsdag annars…
Nähäpp. Då är det väl bara att sätta sig på tåget och åka de fem timmarna hem! Hejdå Beijing, vi ses gärna igen!
Beijing i bilder – 1
När man varit i Beijing (minst) en gång och hunnit med självklarheter som Muren, Förbjudna Staden, Sommarpalatset och Himmelska Fridens Torg, är det dags att skala av ett lager till. Vi började med konstkvarteren 798, ett gammalt fabriksområde nu fullt av konst, restauranger, fik, butiker, … här kunde jag nog ha knallat runt en hel dag!
http://www.travelchinaguide.com/attraction/beijing/798-art-zone.htm
En modell av regalskeppet Wasa hade vi inte riktigt tänkt oss hitta, men – varför inte.
Allmän förvirring.
Det fanns i alla fall ett konstverk som var längre/högre än vår vän!
Aha, tuffa hojar tänkte vi…
Ända tills vi zoomade in de som var knuttarna, haha! Humor. Som en karikatyr av skinnknuttar!
Väggkonst.
Stor pojke som sålde stora såpbubblor.
Hem och vände, sen ut igen via tunnelbanan mot kvällens äventyr.
Par-T-shirtar är ett vanligt fenomen i Kina, men detta var första gången vi såg ett helt familjepack, numrerade från 1-5… ”We’re Family”!
OK, vi har hittat Regalskeppet Wasa, vi vet att det finns en kopia av Vasaloppet och Vätternrundan i Kina, så inte är det väl så konstigt att ha en stor tysk Oktoberfest heller? Typ 10 gigantiska tält, Schweinhaxe, korv, surkål, knödel, öl förstås! Afterskistämning och liveband med tyska låtar och all-skråls-klassiker. Och så Gangnam Style såklart!
Man klarar sig en stund på en öl.
Avdankade fotbollspelare hittar varandra världen över? Här är min nya kompis som bjöd mig på en bautaöl, sen var vi polare. Jag är den utan toppluva.
Allskrål till ”Highway to Hell” med Lederhosen-coverband.
Vet inte vilken av följande två som är roligast, det har liksom kommit in en sån där Arrapappapappapappapadiapp i bakgrunden?
Det kanske räcker för idag…
Bildextra Nanjing
Blandande bilder från Nanjing. Resan dit och pölen på tåget har vi ju redan bekantat oss med! Och det vattentäta paraplyet.
I tunnelbanan var det polletter istället för plastkort.
Jag ska köpa med mig en sån här när vi flyttar hem, sen ska jag utmana Yvve och hennes KitchenAid som hon skryter så mycket om… hehe! Försten till 20 liter sockerkakssmet vinner, OK?
Massakermuseet var intressant och läskigt.
Skönt att vila vingarna en stund, åtminstone tills bladet sjunker.
Seriösa alléer även i Nanjing. Vältuktade träd och skön skugga.
En busslast paraplyer på sightseeing.
I den här parken var det hängmatta som gällde. Köp och spänn upp i närmsta träd!
Kina kan sina murar. Nanjings stadsmur är från 1300-talet.
Nanjing är inte alls lika platt som Shanghai. Nästa gång måste vi ju upp dessa 448 meter och titta ner!
Torkad fisk-snacks.
Man får skilja på kattvakt och vaktkatt.
Annars måste man ha ett lås.
Finns inte många horisontella betongytor som inte har spår från tassar, sulor eller cykeldäck.
En del förlängda bilmodeller är inte fullt så harmoniska i linjerna, ser mer ut som typ ”Benkes Mek och Svets” har gjort jobbet.
Här skulle ju tillåmed mamma ha en utmaning att planera om alla växter…
Mera mur, här vid den snygga södra delen med gamla befästningar.
Marve Fleksnes syrra.
Undrar vad meddelandet från 1300-talet på stenarna är?
Maffigt.
I Sverige menar man något annat med liggcykel.
Syrran, jag vågade inte fråga var den här uggle-overallen är köpt, sorry! Men det är en vuxen person som är såhär fin!
Havssnacks
Nu hade jag ju :2-dag igår, fatta annars vilka frestelser på detta snacksbord på jobbet???
– Knapriga småkrabbor,
– Fiskpraliner,
– Fiskskelett,
– Torkad bläckfisk,
– Kluttar av manet.
Frasse
Alltså det här kommer ingen att tro på… Vi hoppade ur bilen efter hemkomst via mataffären, så står portvakten och säger något på kinesiska som vi inte alls förstår. Han upprepar allt en gång till, men det gjorde det ju inte lättare. Ja-haaa, ett stort brev till oss, nämen vad trevligt! Kånkar upp matkassarna och A får ta hand om det som snabbt ska in i frysen, så öppnar jag brevet…
Iiiiiih! Det är ju Frasse från Gamlestan!
Han som brukar ambulera och hjälpa till att pigga upp den som har det lite segt och trögt på jobbet! (Precis som den tvåbenta Frassen.) I bagaget hade han med sig en träningstidning för ”Sund och stark nu”, Se&Hör med bildextra om bonden Klas romantiska vigsel så jag kan hålla mig uppdaterad, och Hänt Extra med framsidan ”Jag vill att du kommer tillbaka!”
Man måste ju dock hoppa satt Frasse får ordentlig hjälp att skriva sin reseräkning, hans biljett var nästan business class-kostnad… men han reste snabbt, från Gbg den 23:e augusti, och framme redan nu!
Yvve, om du inte kan skriva reseräkning åt Frasse, så… bjuder jag på en specialrunda på valfritt hotell om ett år!
(Som den gamla Hassan-sketchen, mjällschampot ”för fett hår” eller ”mot fett hår”, är detta för eller mot hemlängtan? Svårt!!!)
Mördande reklam
Tss. Hittade ju ett svenskt märke av ullunderställ i Nanjing. Googlade lite. Skeptisk till äktheten och historiken, kanske försöker man utnyttja exotismen via lite modern storytelling. Jag synar vissa delar av informationen på deras hemsida…
Att samma kille som grundade företaget 1843 (!) står i skidbacken på färgbild, på slalomskidor, i plastpjäxor och färgglada skidkläder som inte direkt ser ut att vara av vadmal?
Pölen
Vill bara börja med att jag visst förstår att det kan hända olyckor, speciellt för barn. Och att planeten Jorden kanske nog ska vara väldigt glad att inte alla småbarn använder blöjor. I Kina har barnen oftast byxor som har öppen gren, så att det snabbt går att lätta på trycket när det behövs. Detta sker ju typ överallt, rakt ut på gatan kanske man snart kan vänja sig vid, men när föräldrarna låter barnen tömma sig på klinkren rakt utanför butiksentren, då blir man ju missnöjd. När vi flög till Guilin så var det ett barn i stolen rank bakom oss som kissade i mittgången. Och för barn som för vuxna, inte är det ju så lätt att knipsa av strålen, har det börjat rinna gör det ju det tills det är tomt och tömt. Men, kan inte en förälder gissa att om man ska vara instängd i en metalltub som ett flygplan eller ett tåg i flera timmar, så kanske inte en ettåring kan vara torr? Det här med planering, och förutse konsekvenser, är inte riktigt som man är van. Kan man säga.
Igår på tåget, satt och spanade på en söt liten kille ute med mamma och gissningsvis mormor. Satt och gnagde nöjt på en hönsfot. De vuxna var extremt ordentliga och la allt skräp i medhavd soppåse, åååh, vad skönt, fick tillbaka tron på att det går att skräpa ner mindre här. Men va? Nu? LIllkillen sitter på sätet, och börjar kissa! Mamman gör ingenting, mormor lyfter upp honom och så får han kissa färdigt på golvet i mittgången. Mamman letar mest efter ett eluttag att ladda sin mobil, mormor torkar upp lite. Sen… sen… tar de fram en blöja, ur väskan! PÅ med blöjan, och en blöja till, att sitta på för den vuxna om annars skulle behövt sitta på ett blött säte. Pölen kvar på golvet. Tåget stannar för nya påstigande, som såklart går genom pölen, drar sina rullväskor genom den…
Nä. Alla pölar är potentiella otrevligheter, så är det bara! Kringgående rörelse uppmanas!
Gräsmatta
Har :2-dag idag. Denna känns mer OK, bara lite magkurr på förmiddagen innan kattmatslunchen. Tänkte att jag skulle preppa och ha gjort i ordning dagens middag så att det gick snabbt att få mat när vi kommer hem, ”in case of emergency” liksom. Så, jag hittade ett recept på broccoli- och spenatsoppa på Ulrika Davidsson-sidan.
Ut igår till lilla frukt och grönt-butiken mittöver gatan. Broccoli är ju svår att ta fel på, men vilka löv är spenat i Kina? Finns det spenat i Kina? Finns det spenat i min butik? Hm. Några blad tror jag var rödbetsblad, nej. Andra blad som såg lovande ut, men nej. Tredje sortens blad jag stod och pillade och sniffade på, så kom en främmande kines-kund i butiken, gormade på mig och gjorde tummarna upp – ”ja, klart du ska köpa dom bladen”, liksom! ”De bästa!”
OK, shoppade blad, broccoli och lök, hem och skölja och hacka. Löven blev lite slippriga efter hackandet, nån typ av växtsaft inuti. Kokade ihop soppen, stängde dörren till köket, tyst tyst smög jag fram min mixerstav… jag gillar släta, A gillar buckliga soppor… men såklart kom jätteörat Carlsson och ertappade mig med mixerstaven i grytan, skamset slafsade jag sönder resterande soppa och smakade av. Jorå, helt OK. Kylde, burkade upp, och ställde i kylen.
Idag då?
Ja, om man tycker om smaken av gräsmatta, så vet jag vad man ska koka soppa på. A gillade inte ljummet gräs i skål. Han fick komplettera med mackor. Nä, helt OK för mig, men inte de bladen i soppa fler gånger!
Lite hungrig nu vid halv nio på kvällen, men så ska det nog vara!
carlssonkarlsson 