Resdag
Söndag är resdag, och vi landar i Gbg sen kväll.
Lördagen spenderades med, förutom den utomjordiskt tråkiga sysslan ”packning”, bankbesök, mys-lunch med 2 vänner som vi träffat alldeles för lite och som flyttar hem till SWE i augusti, klippning till senaste Kina-frisyr inklusive hårtvätt (som tar typ lika lång tid som klippningen) som man får för 50 kr i kvarteret mittemot, en fot- och skallmassage, en promenad i hällregn till mikrobryggeriet med den största hög nachos som man kan få serverad som en portion, … och slutspurt på tvätt och packning, renbäddning av säng, tömning av kylskåp och soptunnor, …
…allt för att komma ihåg SHA som en hyfsat schysst ställe när vi i augusti står vid SAS incheckningsdisk på Landvetter och undrar varför i hela friden vi ska tillbaka dit nästan ett år till, när Sverige är så fint, vattnet i kranarna bara är att dricka, man inte kollar varje morgon hur smutsig luften är, man kan krama hur många träd i skogen man vill, åka när man själv vill till mataffären och handla, hitta skor i sin egen storlek, alla ni är kvar bland svenska krusbär, trafikregler som följs, folk som pratar i för oss normal samtalston, saker som sker i tid eller förvarnas om de inte kan ske i tid, och och och… haha! Gäller att se upp så man inte blir bitter!
Senaste besökare FreTi som illustrerar detta perfekt, man får ducka och vara försiktig!

Shanghaihistoria
Shanghai har inte bara varit opiumhålor och kommers de senaste århundradena. Utan även en fristad för judar under 1930- och 40-talet, en av få tillflykter dit det räckte att ha ett giltigt pass, inga visumkrav.
Är man lite historieintresserad i allmänhet, och av Europa under andra världskriget i synnerhet som många inklusive vår globetrotterkompis, kan man besöka det lilla men otroligt välgjorda museet kring Shanghais ghetto, dit många judar flydde under sent 1930-tal, och under andra världskriget. Delar av ghettot finns kvar, men är nu vanliga bostäder. Synagogan är en del av museet. Duktiga volontärguider.
http://www.shanghaijews.org.cn/english/
http://en.wikipedia.org/wiki/Shanghai_Ghetto
Man får komma ihåg att ordet ”ghetto” ursprungligen betyder ”stadsdelar där judar var hänvisade att bo”, inte nödvändigtvis ”slum” eller ”i väntan på förintelseläger”. I Shanghai när ghettot bildades, var det nog efter omständigheterna ett ganska bra alternativ med tanke på situationen i världen, och detta var inte ett inhägnat ghetto.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Getto
http://sv.wikipedia.org/wiki/Shanghais_getto
Hus i ghettot:







Själva museet och synagogan:




Sen en intressant byggnad arkitektoniskt, Shanghais gamla slakthus från 1933, perfekt Art Deco-stil med många intressanta vinklar och vrår för en fotoexkursion. Eller bara en lunch med goda nudlar!
http://www.kinaupplevelser.nu/resmal/shanghai/kultur-historia/1933-old-millfun/
http://www.allaboutsh.com/Attractions/S88.php






Och sen måste vi ju demonstrera lokal öl också.
Ping Pong
Besök! Chaufför Min Hua tog en sväng till flygplatsen igår, och kom hem med FreTi och Me som ska midsomra i Shanghai. Eftersom varje utlänning på besök i landet måste registreras på polisstationen med uppgifter om var de uppehåller sig, så skulle jag helt enkelt registrera dem. (Bor man på hotell eller hemma hos någon i hus eller lägenhet med ”hotellreception” tar de hand om detta, så de flesta märker aldrig ens att det sker?) Nåväl, registrering, jag hade tur och det var en ganska snabb och effektiv tjej bakom disken, när jag väl fick hennes uppmärksamhet och hon och kollegan slutade ägna sig åt underhållning via en mobil. Sen kom det en polis till strosande, tiddelipommade runt liksom, och så frågade han min polis något. Gissningsvis från vilket land dessa pass var, eftersom hon svarade ”Ruidien” vilket betyder Sverige. Han tog det ena passet mycket försiktigt, tittade, grubblade, tittade på mig, tittade i passet. Då sa jag:
– Ping pong?
Han tittade förbryllat på mig.
– Ping pong, och så härmade jag en snygg backhand.
– Aaaaah, Wal-de-ner, sa han, och sken upp!
Den förste utlänningen någonsin på ett kinesiskt frimärke. Enormt häftigt!
Zhangjiajie i bilder #3
Sista dagen. Låga moln och lite lite duggregn tidigare dagar, byttes mot… ösregn! Bläh. Ett och annat paraply, och engångsregnrock, och skoöverdrag.
Mer linbana! Tänk en klar dag utan moln, wow!
Sikten uppåt:
För att göra en toppbeskrivning kort, så åkte vi ner igen ganska per omgående… Väl nere, en del hade ju fattat hur man bäst håller skorna torra!
Typ äsch, vad göra nu då. Lite för tidigt för lunch också. Kanske ett galleri vore OK, en lokal konstnär som målar med sand? Låter ju sådär… men det var super!
Smygfoto:
Junsheng Sandstone painting gallery:
http://www.chinatouronline.com/china-travel/zhangjiajie/zhangjiajie-attractions/Junsheng-Sandstone-Painting-Gallery_493.html
Jahapp, lunch och sen kanske inte så mycket mer. Men vänta, det klarnade! En linbana till gick från centrum och upp i bergen, mot Tianmenshan Cave.
Men först, en kö. Duktigt slingrig, fascinerande att få ihop så många kö-meter per area…
Man får glädjas under tiden man köar åt coola guider, som denna!
Linbana alltså, åtminstone upp till mellanstationen, övre delen var stängd pga åskoväder på morgonen.

Sista biten upp med buss på serpentinväg.

Framme! Tianmen-grottan, eller, ett hål i berget i alla fall. 999 trappsteg för att komma upp till det 131,5 m höga och 55 m breda hålet (fint med detaljerad fakta, va!):
Hej och hå, uppåt!
Fördomsfullt kan man säga att kineserna i allmänhet inte gillar aktiviteter som är jobbiga, typ att gå om det finns en buss, om än så sträckan bara är 500 meter. Och avsaknaden av förmågan att bedöma konsekvenser är ju både bra och dålig, det får man ju säga… Trappan kryllade av barn, gamla, starka, svaga, och en del som inte ens tyckte att skovalet var en stopper! Imponerande.
Neråt är ju alltid värre, särskilt som trappan var brant och stegen inte särskilt djupa för strl 40 i skor, kombinerat med regnvått.

På vägen ner i linbanan ringde resebyrån och meddelade att vårt plan hem till SHA kl 19 skulle bli ”minst 3, upp mot 4 timmar försenat”. Goddag. Men vi åkte ut till flpl, stod i en lång incheckningskö, softade i varsin massagefåtölj, sen bussades vi till ett småsunkigt hotell som vi kunde vila på i 3 timmar. Bra arrangerat, för det fanns inte många sittplatser på flpl. Kö vid incheckningen, som i Gbg, bredare än lång!

Till sist bara en stilstudie från ett av de få fiken i avgångshallen. Förklarar bra varför jag INTE tror att jag skulle kunna driva ett fik i Kina… med lönsamhet, och humöret i behåll.

Summerat, bra resmål, dåligt väder.
Och den mysläskiga glasgången högt uppe på en av topparna som KriGro hittade en gång för länge sen, är ogjord pga dåligt väder. En anledning till ett besök till, kanske!
http://www.absolutechinatours.com/news/skywalk-4253.html
Zhangjiajie i bilder #2
Ny dag, samma låga moln, inget regn men mycket hög luftfuktighet.
Zhangjiajie National Forest Park. Entrén till parken, inklusive poserande!


Biljetterna är tredagars, så såklart måste man ha fingeravtrycksläsare så att det inte går att dela på en flerdagsbiljett på flera personer.
Nej men, vad oväntat, en kö! Fast denna gick snabbt. En massa rosa bussar går i skytteltrafik och matar folk mellan olika delar i parken. Park och park förresten, tänk ”naturreservat”.
Första stoppet. ”Tourism Etiquette Rules for Chinese Citizens”, i alla andra länder hade det räknats som diskriminering eller hets mot folkgrupp, men man känner sina egna så inhemskt är det OK… (Dessa instruktioner hade nog behövts på pyramiderna i Egypten också? http://www.sydsvenskan.se/varlden/massprotester-efter-klotter/)
Lite kö. En skumpig monorail-bana. Poserande, både utanför och på det skumpiga lilla tåget! Och vid slutstationen.





Tillbaka till bussandet.
Om man inte först stannar för lite snacks. Fågel på pinne, typ.

Nej tack, jag är fortfarande mätt från frukosten. Kollar hellre på bergen.

Nästa stopp, planen är utomhushissen i Bailong. Men först en hyfsat kort kö fram till en trappa. Skönt att få stå ute, och under tak, det duggar lite. Jag lånar en bild från nätet på själva attraktionen (http://www.topchinatravel.com/pic/city/zhangjiajie/attractions/bailong-elevator-2.jpg .)
Frid och fröjd och tilltugg, efter ca 30 minuter är vi framme vid trappan.
Äsch, trappan var i själva verket en kö på 30 minuter till, fast i uppförsbacke. Men ute, och under tak. Helt OK. Upp på en avsats, fri himmel med lite dålig sikt, men frisk luft. Gött. Var är den där hissen nurå?
Va? En kö till?
En kö som är en flera hundra meter lång tunnel, med fuktig sunkig luft, ett enormt oljud, och massor av folk. I 60 minuter.

Efter totalt 2 timmar kö, framme vid… hissen! 330 m hög utomhusdubbeldäckarhiss. En perfekt anordning för att klämma in 25 personer per däck, och åka rakt in i ett mjölkvitt moln! Suck. Inga vyer. Men framme/uppe, en ny… kö, denna gång till en buss. Till nästa utsiktspunkt.
Till stället där man låser fast sitt hänglås och slänger nyckeln, för kärleken, för släkten, för framgång i livet.


Bara ett urval, så många lås att ni kan inte ens ana… Jag gissar att om jag skulle ha en lönsam kiosk, så kunde att hyra denna hänglåsförsäljning vara ett bra alternativ.
”First Bridge in the World”, en naturlig bro som nog hade gjort sig i molnfritt! Världens högst belägna naturliga bro, säger de.
Nästa sevärdhet, haha, humor med en sån skylt i detta väder och siktförhållande…
Linbana ner genom molnen.
Väl nere en tavla med vad vi har sett, bakom molnen.
Men man kan ändå vara glad över de toppar man ser! Stackars Sandy känner sig lite ansvarig för vädret, så hon klämmer in en bonus-park-del längs en bäckfåra. Skönt att få sträcka ut benen i en rask promenad, och i denna fuktmättade luft, som känns så fantastiskt skön!


Helt allvarligt, känslan här var extremt lik att gå längs Säveån vid Stenkullen, en vårdag mitt i vitsippeblomningen! Frodigheten, grönskan, luften, dofterna…



Alla vill kanske inte sträcka ut stegen, då finns det alternativ såklart.
Posering strax innan vändpunkten för att hinna tillbaka innan mörkret kommer och sista bussarna går.
Avslutning av dagen med fotmassage och middag, båda med ungefär samma temperaturer…

Zhangjiajie i bilder #1
Alltså. Zhangjiajie, dvs Zhangs hemland. Trevligt plejs, rekommenderas!
http://en.wikipedia.org/wiki/Zhangjiajie
http://www.bestzhangjiajie.com/line/zhangjiajie/2013-06-02/10.html

Från Wikipedia. Zhangjiajie i Hunan-provinsen, i Folkrepubliken Kina.
Direktflyg från Shanghai var såklart bekvämt. Och en cool chaffis av kärran, nästan lite raggarhäng ut genom sidorutan. Bara att luta sig tillbaka i flygstolen!
Somliga har ju fattat hur även den som dokumenterar kommer med på bilderna, vilka proffs! Se och lär.
När man landat är det skönt att se att det här med turism och guidning i Kina sällan gör en besviken, det funkar trots att man bara mailat och fixat på distans. Det här är Sally! (Sally heter i verkligheten såklart något annat på kinesiska, som säkert är mycket vackrare, men… ja. Sally, alltså!) Vår egen lilla piggelin-guide!
Väl framme på hotellet fixar Sally incheckningen, medan MarLar passar på att softa i en vanligt blygsam kinesisk fåtölj.
Så sover vi till dagen efter, och åker till ett område som kallas Grand Canyon. Upp med bil, ner till fots. Regnkapps- och paraplyförsäljare hade valt vädret, medan andra guider och chaffisar gärna ville jämföra om storleken har betydelse, både kroppslängd och nässtorlek var spännande att måtta och kommentera…
In i parken, starten är en massa trappor ner ner ner, nerför backen ner.
Utsikten är häpnadsväckande! En dag det inte är regnigt. Det är regnigt.
Så man får väl fokusera på det som är närmast kameran. Maffiga bergsväggar!


Mer ner… tills… rumpskydd på!
Och några hundra höjdmeter rutschbana…
Sandy tar sitt guidande på allvar och sträcker sig till sitt yttersta!
Sen är vi liksom nere på jämn nivån i en dal, och har en massa spång att följa.


En del spindlar har jobbat ordentligt!
Fortfarande onödigt vackert och lummigt!
Men såklart, en liten bit efter rutschkanan är det ju dags för stimulans igen, bara promenera vore ju för sömnigt. Och risk att man varvar ner och bara njuter av naturen. Zipline neråt!

Gött mottagande av mottagarna! Studs in i vadderade väggen och ett vant grepp om turist-tant med ena armen, medan man kan fortsätta hålla ciggen med den andra. Komplett professionellt!
Min första kungsfiskare! (I alla fall om man räknar bort alla Kingfisher-öl till indisk mat, men de räknas väl inte i samma grupp? Väl?)
För tråkigt att tro att folk vill gå och ta det lugnt igen, då lägger vi in en liten båttur!
Bikupor!
En av de anställda i honungsfabriken tar rast.
Arbetsledaren på honungsfabriken är grymt nöjd med att ha sålt 2 burkar honung till västerländsk turisttant.
Västerländsk turisttant är grymt nöjd med bättre souvenirer än massproducerat krimskrams.
Win-win!
Schyssta meloner pomelos!

Avatarbergen
Med besökare MarLar bär det ikväll av till staden Zhangjiajie i Hunan-provinsen:
http://en.wikipedia.org/wiki/Zhangjiajie .
Detta område med sina mycket karaktäristiska berg, var inspiration till miljöerna i filmen Avatar.
Själva naturreservatet heter Wulingyuan:
http://en.wikipedia.org/wiki/Wulingyuan .
Bild från http://www.impawards.com/2009/avatar_ver6_xlg.html
Lite dyster väderprognos dock, fram till lördag kväll då vi åker tillbaka till SHA… haha!

Vårigt värre
Efter en himla massa dagars regn och blåst, plötsligt 20 grader varmt och skönt. En 5-timmarspromenad med en svensk kollega på besök, kaffe- och sushi-stopp. Tianzifang, Yuyuan Garden, The Bund och en massa spännande små gator med mycket utomhusaktiviteter däremellan. Träden har börjat blomma också! Finfint!








