Arkiv | arbete RSS för denna sektion

Afterwork i Looser Cruisern

Ojoj, stackars vår gulliga lilla chaufför. Vi som brukar sitta som det gifta gamla par vi är i bilen, gagga lite om jobbet och halvdega…

Ikväll skulle kollegan FL åka med oss för han skulle hälsa på nån i vårt hus, men vips kom det med 2 gubbs till och vi fick bli afterwork-plattform, samåkning fredagar som de tuffa killarna brukar göra. Order till chaffisen att köra till den fula lilla kiosken längre ner på gatan vid jobbet, 2 gubbs sprang ut och tömde ölkylen på 20 öl av de 21 som fanns (de lämnade fnissigt och elakt en enda, till de andra svennarna som också brukar handla där på fredagarna). Jag hade planerat med en ölöppnare, så nu rullar vi hemåt och blir snyggare och snyggare!

Justering med bild efteråt. Några öl kvar iaf.
nov_afterwork

Shanghai, hemma och jobbet

Vi bor vid röda stjärnan, jobbet ligger vid blå pilen. Tar ca 1 timme att åka dit på morgonen.

Paketering

Jämförelsestudie med konkurrerande bilmärke och modell i samma klass som en av företagets produkter.
Fråga: Hur många kinesiska kolleger får plats i en bil?
Svar: (Antalet sittplatser) x 2. Och ca 1 till per dörröppning som klänger sig in, och alla pillar samtidigt på alla reglage och knappar!
Här snackar vi engagerade personer, och i lagom storlek!

Blåbär istället för krusbär

Blott Sverige svenska krusbär har, skrev ju CJL Almqvist, och det kände ju vi också tidigare efter förmiddagens föreläsning om skandinavisk design. Men som tur är är blåbären jämnare i kvaliteten över jordklotet!

För att ge de stackars kineserna en riktig fredags-orgie i svenskhet, var det så dags för min premiär på att fixa fredagsfika! Eftersom vi nu har 3 dagar IKEA i rad, så blev det… IKEA-fika! Blåbärscheescake. Numera har ju varuhuset inga andra varumärken på maten, bara sitt eget, och kartongen såg verkligen ut så att Eldorado-förpackningarna på Willys ser aptitliga ut, urtråkig låda verkligen. Och inte såg kakan ut som på bilden! Riktigt ful. Men, så god! En nötig botten, den kalla ostfyllningen, och sen riktigt goda blåbär ovanpå, precis lagom söt och inte sliskig. Sen chokladiga havreflarn, juice och clementiner. (Upptäckte dock att fejk-ballerina-kexen var kvar hemma, men det gick bra ändå ju…) Blåbären föll även kollegerna i smaken, några tog om både 3 och 4 gånger, kul!
Sen var det livat värre, det är ju inte så att alla sitter snällt på stjärten och en och en pratar på avdelningens fredagsfika. Man glufsar i sig det som bjuds, smackar, knuffas, sträcker sig, retas, skrattar, håller låda, klottrar på whiteboarden, … en riktigt skön kakafoni! Sen var det en kille som körde en liten lektion om vad man kan göra för misstag i språket, pga seder och traditioner. T ex att "250" betyder "idiot", av nån anledning som byggde på hur tecknen ser ut? Kanske, eller hur det nu var… Men att Mercedes E250 fick byta beteckning till E260 vid Kina-introduktionen var inte så svårt att förstå då!

Mammutfynd?

Jag skulle lägga in mina IKEA-cheescakes i frysen på jobbet, fredagsfikat är inte förrän kl 16.30.

Dagens inventering är en spännande kombination, även om frysen inte är lika mystisk som innehållet i kylen är ibland:

– en svensk matlåda som troligen är från någon tidigare geologisk tidsålder, förmodligen mammutkött alltså,
– någon slags låda insvept i alu-folie, fastfrusen i fryslådan,
– en fisk som ser ut som en fisk, en hel firre, icke tillagad,
– ett stolpiller.

Back Seat Girl

En del saker hade man inte direkt gissat att man skulle göra.
Sitter just nu i baksätet på en knallblå metallic Ford Focus, lyssnar på Backstreet Boys, med tre kinesisk-snattrande men vänliga kolleger, i förarens första egna bil som nu är ca 1 vecka gammal, i en bilkö i Shanghai, medan en kvinnlig gps-röst ger köranvisningar.

Det finns en bok av Erlend Loe, "Naiv Super", där berättarjaget är på tillfälligt besök i New York, och bli ombedd att rasta en hund som finns i lägenheten där hans brorsa är inneboende. När han är ute med den börjar han fundera, den som ser honom tänker ju bara "där går en kille med sin hund", man vet ju aldrig historien bakom vad man ser? Fascinerande tanke. Som när man går genom Haga i Gbg med en köttätande växt och en burk bostongurka i väskan. Ingen kan gissa, ingen vet…

Hm. Jag är rädd att jag inte kan förklara hur min hjärna funkar, men oroa er inte… Den har alltid varit sånhär!
På väg till demonstrationsdag för företagets produkter, på en provbana utanför stan. Ska bli intressant!

Papper och kartonger

Åååh, skönt! Så var det äntligen klart, våra arbets- och uppehållstillstånd! Mitt pass hade försvunnit till en annan M via internposten på jobbet idag, men jag hittade min (för-)namne just innan vi skulle göra fredag på riktigt. Äntligen!

Kartongerna, däremot. Idag hämtades A:s papper för att få igenom vår frakt och tullklarering av prylarna hemifrån, sen tar det 13-15 arbetsdagar (obs, ARBETSDAGAR) att få igenom importen. I bästa fall, tror kollegerna som provat. Så i detta bästa fall, kommer det att innebära att vi varit utan våra prylar/kläder i 8 veckor.

Kan ju säga att resebagaget kontra vad som skickades i denna frakt, skulle ha prioriterats om en del om vi hade vetat detta. Men det var det ju ingen som varnade för. Eller ens trodde, kanske. Hm. Jobbigt att känna vad man äger och skulle behöva, eller vilja använda, men veta att det är låst. Ska man skaffa en likadan, eller vänta? Tss. Segt.

Nåväl. Flytt på tisdag eftermiddag! Och IKEA på tisdag kväll… mycket basprylar som måste skaffas! Och skafferi/kyl/frys att fylla.

Ke An De

Hm, A har ju fått ett kinesiskt namn, av personalavdelningen, för att kunna söka arbets- och uppehållstillstånd.
Jag hade ju också fått ett sånt namn, men det röstade ju kollegerna ner för det betydde enligt dem inte alls vad personalavdelningen tyckte…
Det är så här i Kina, skriftspråket är ju gemensamt, men talspråket skiljer så mycket mellan olika delar av landet att vissa inte alls förstår varandra. Och på min grupp retas de ibland med varandra att nån är dålig på att prata kinesiska, typ riks-kinesiska… Mycket bygger på ljud och associationer, vad som rimmar eller låter snarlikt. Typ att siffran 4 är dålig i alla sammanhang, för det rimmar på/låter snarlikt som "död".

Baserat på uttalet av efter- och förnamn, såhär heter A, åtminstone tills någon får för sig att döpa om honom:

柯安德

Ke An De:

Ke = traditionellt kinesiskt efternamn (som jag också hade på förslagslistan), uttalet liknar Car i Carlsson.
An = säkerhet, bra för en kille som jobbar med det!
De = moral, vänlighet.

Också lite att leva upp till, bra va?!

Kylskåpsråttan

OK. Jag erkänner. Men bara här. Skvallra inte!

Jag städade kylskåpet på jobbet innan den veckolånga ledigheten. Kunde inte hålla mig! (Tänk om jag har någon städ-gen som ligger latent? Inte troligt, men ändå!)

Yoghurtburkar, som iofs inte såg konstiga ut men hade bäst före januari eller mars 2012. Halvätna torra saker som kan ha varit mackor av nåt slag, inte mögliga men mystiska just för att de inte möglar, kanske? "Trekantmackor" på formfranska som inte heller ser ut att hysa någon levande kultur, kan ligga hur länge som helst? Sötsaker från forna fredagsfikor. Frukostpannkakor som torkat till skosulor. Fyllde 1/4 sopsäck och smusslade in i städpersonalens utrymme, där alla andra säckar stod… sssch.

Ändå finns det kvar några genomskinliga burkar med mystiska odlingar, förmodligen någons naturmedicin, eller som tidigare spekulation, ett kompletterande experiment för nästa penicillin-utveckling…

Matlådan närmar sig?

Neeeej! Jag tyckte ju att gratislunchen på jobbet var rätt ok att mumsa ändå. Igår måndag, dagen efter långa ledigheten, gick vi svennar ner tidigt för att ha en kort kö till de smarriga nyknådade nudlarna, mmm! Men nähä? Ny matleverantör, pga att maten fått dåliga omdömen under lång tid. (Inte ens kineserna har tyckt att den varit god.) Men hallå, mat kan liksom inte smaka mindre, eller vara mer perfekt jolmigt ljummet byxvarm. Hmm. Nudelkocken helt förpassad till historien. Hunger.

Fortsättning följer. Beach 2013 verkar plötsligt lovande, om man ska tänka positivt, och inte tröstäta Snickers!