Födelsedag
Idag grattar vi en kille med skägg, SöEw!
Mittiveckan
Det närmar sig ju finalen, men åååååå vad det är trögt! Och precis som med all flyttning, det stora, och det man har/får hjälp med, rasslar ju bara till, men pillet… när man drar ut en låda som ”i princip är klar” och inser att det som är i både bygger vikt och volym i packningen…
Nu har vi 5 stora ganska knökade resväskor, alla ligger på 20-22 kg av de 23 tillåtna, precis på gränsen om man borde köpa en till och packa lite fluffigare eller inte… Hm.
Medicin
Kolla vad som väntade på oss på jobbet! Oss säger jag, mest till A fesståss, men… Jag ser fram emot att också få grotta ner mig i en ny friluftsprylguide! Tack, MarLar!
Tisdagsrally
En förbesiktning av lägenheten, inget märkvärdigt förutom avprickning av inventarierna enligt en lista som ett annat företag gjorde när vi flyttade hit. På minussidan 4 st rumsnycklar till rummen i lgh, som vi är övertygade att vi aldrig har haft/sett, men har man kvitterat så har man… jaja.
Sen till banken, först att försöka få ut en innestående summa hos kreditkortsbanken, puh, det var inte det enklaste, en historia för sig. Sen bara avslut av tre vanliga bankkonton, inget komplicerat.
En sväng till jobbet, eller vad man nu ska kalla det när det tar en timme att åka i vardera riktningen. Men många många glada att se A igen, såklart! Mysigt.
Allmänt flyttspurtande, faaaan vad det är trist! Om jag hatar att packa en resväska bara, tvi för att definitiv-flytt-packa! Nu ska ju allt allt allt ner i resväskor, och sen flyttar vi och lämnar tillbaka nyckeln på torsdag förmiddag. Jag duttar lite överallt, vad ska med, vad ska till nån kompis, vad ska slängas, vad kan Min Hua ha nytta av, vad kan kanske städerskan använda, … ÖRRRK! Längtar till söndag morgon… när landningsstället fälls upp!
Måndagssöndag eller söndagsmåndag
Idag är det sista dagen på drakbåtsfestivalhelgen, allmän helgdag i Kina. Men som i Sverige, ganska mycket öppet ändå, butiker och restauranger.
Vi är lite vilse, lediga dagar eller jobbdagar, det flyter ihop lite nu.
Imorgon tisdag, för-besiktning av lägenhet, sen till banken och stänga ner konton. Sen en sväng till jobbet och kolla läget. Onsdag, inga planer ännu, torsdag, slutbesiktning av lägenhet och utflyttning till hotell sista 2 nätterna.
Fredag, till jobbet, runda av, visa kollegerna hur man kramas ”på återseende” på svenska, bjuda på fika, lämna tillbaka dator och grejor.
A blir starkare för varje dag, men lite lurigt att han verkar så pigg och stark! Plötsligt tar krafterna slut och han behöver få luta sig tillbaka, vila, sova bort en stund. Gäller att skynda långsamt, och komma ihåg vilken pärs kroppen varit igenom, först sjukdomen och sen operationen, klart att det måste få ta tid. Men vi är duktiga på att ta rundor nära hemma, få sträcka på benen och kroppen, passa på att äta lunch eller middag ute, och sen hem och vila igen.
Och packa ihop det sista, som liksom aldrig riktigt blir färdigt… hatar ju att packa, behöver en skarpare deadline för att få fart på riktigt… nu går jag och småplockar här och var, egna saker som ska med, saker som man inte kan med att slänga utan vill ge till någon viss, kollegerna eller MinHua eller städhjälpen. Men jag gör aldrig nåt klart… flerfrontskrig mest. Jaja. Det kanske är mitt sätt. Till slut blir det ju klart iaf, brukar ju inte vara försenad.
Allt för nu!
88
Åtta uttalas [ba] på kinesiska, så 88 blir [baba], nästan som bye bye!
Fast här vill vi hellre lära oss att säga Zài Jiàn, på återseende!
En fin kväll med fina kolleger/vänner. Både skratt och snyft. Som det ska vara!
Helsinki
Om en vecka sitter vi på planet som då just har lyft från SH mot Helsinki!
Flädersmocka
Ungefär den rubrik som Aftonbladet kunde ha skapat?
Hursom, just nu blommar det massor av fläderdoftande träd i den shanghaiiska sommaren. Doftar härligt!
Nere för landning
Man vet att man är i Bangkok när…
… sjuktransporten hämtar i god tid på hotellet, personalen både på hotellet och SOS International är hjälpsamma och vänliga på riktigt
… trafiken flyter på förvånansvärt bra trots 8-10 miljoner och massor av moppar, knappt ens någon som tutar
… efter kontroll av läkarintyget är det inga problem att få en rullstol med assistans genom hela flygplatsen
… loungen där vi får pusta ut i väntan på avgång är ren, snygg, dämpad, med bra urval av enkel mat och tidningar
Man vet att man ska med ett flyg till Kina när…
… mannen bredvid i loungen som större delen av tiden har snarkat lite gulligt, börjar piggna till och ringa sina bekanta i Kina via högtalarfuntionen på sin mobil
… när de som köar bakom vid incheckningen hela tiden står lite för nära och tjongar in i ens ryggsäck, hela tiden
Man vet att man har landat i Shanghai när…
… medpassagerarna hinner börja prata i sina mobiler och knäppa upp sina bälten ungefär samtidigt som landningsstället och landningsbanan möts
… assistansen som faktiskt står och väntar vid ankomstgaten, inte bryr sig stort mycket mer än att titta på A:s boardingkort och säga nej, hm, såvitt vi såg var vi de enda som rullade på i BKK, tursamt nog kunde A gå sjäkv om än lite långsammare än vanligt
… man ser assistansen lite förstrött rulla bort den tomma oanvända rullstolen mot ett förråd
Men det som är bra är att…
… immigrationen är snabbare än nånsin, nästan ingen kö
… det incheckade bagaget har fått prio och kommer ut bland de 10 första väskorna
… världens bästa MinHua som vanligt har placerat sig så att man hittar honom direkt i ankomsthallen, och som vanligt har parkerat smart och nära och kör lika smidigt som vanligt genom stan
… man kommer hem till sin lgh och får packa upp och sätta en tvättmaskin
… man inser att man har köttfärssås i frysen och kan fixa en pastamidag utan att behöva gå ut
Vi är på gång!
Och om lite drygt en vecka, nästa flyg – Landvetter!
Last night in Bangkok
En kvällspromenad i värmen, kolla efter något enkelt att äta. Några återvändsgränder med barerna som man tror att man ska se i Bangkok, lite för mycket trötthet, tillbaka till hotellet för middag istället. Bättre att spara orken.
Tidigare idagh. Några sista kontroller, samtal med läkarna, funderingar på hur vi jobbar vidare med detta hemma i Sverige. Intyg att det är OK att flyga imorgon.
Faktiskt var det mer jobbigt på sjukhuset idag än någon tidigare dag, tyckte M. På nåt vis nervös innan. På nåt vis börjar nog insikten om vad vi har varit med om de senaste tre veckorna hinna ikapp. Första undersökning, ovisshet, andra undersökning, besked, väntan på beslut om var göra vad, resa, ingrepp, väntan på besked, lugnande besked, återhämtning, och… nu ska vi ju om bara drygt en vecka flytta hem också? Ja, lite att fixa med de närmsta dagarna, inget oöverstigligt och på det stora hela under kontroll, men ändå.
En dag i taget var det ja!
carlssonkarlsson 