Lombok #3

Till topps!
Väckning/uppstigning kl 02.30, en rostad syltmacka och en kopp te, sen iväg kl 03! Becksvart.
Vi gnetade på, grusigt, brant, snirkligt, tills vi efter nån timme kom upp på nån typ av platå en stund. Men sen brant uppåt igen, samtidigt som solen började krypa upp ur havet på andra sidan berget.
Tröstlöst löst grus… som att vandra i leca-kulor. Och så brant att om man stod stilla, gled man nästan neråt, och 3 steg upp gav typ 1 steg nerhasning. Omåttligt opeppande faktiskt!
Maffiga skuggor från berget.
Svensexan med den uppblåsbara frun på väg ner. Snart uppe.
Toppen! Kö att få låna toppskylten bland alla som skulle ta sina studentfoton, idolbilder, och ja… nakenbilder!
Sen, neråt. Dystert i det torra gruset… bara att sätta fart neråt med böjda ben och liksom rinna ner…

Neråt.
Vulkankäglan ligger mitt i kratersjön.Sa jag att det var grusigt? Det var grusigt.Grus i dojjan också. På riktigt alltså. Första tömningen.
Fulfint! Storslaget.
Nattlägret på randen.
Hinderbana.
Hitta apan? Hitta skräpet är tyvärr enklare.
Nära hemma!
Aaah, tillbaka!
Ut med gruset igen.
Bananpannkaka med ananas till frukost!
Utsikt från tältet. Dasstält och soptipp. Och apor.
Sista bilden innan rivning av lägret, och dags för dagens vandring, morgonens räknades ju inte! Mera neråt väntar!