Ettårsplaner
Man kan ju tycka att det är lite märkligt i ett land som haft femårsplaner, att den närmaste ettårsplanen släpps i slutet av december… Men nu är den här, 2015-planen, inklusive vilka dagar som är officiella helgdagar.
Sen kommer många företag, t ex vårt, att ha en egen kalender baserad på denna där man justerar med fler lediga dagar/kompenserar med helg-arbetsdagar, för att få ihop vettiga arbets- och ledighetsperioder.
http://shanghaiist.com/2014/12/16/2015-chinese-holiday-schedule.php
Så här är det
Jag säger som en av mina vänner i Gbg.
”Såhär är det.”
Vi har bestämt oss, och ordnat med allt kontraktsmässigt.
A har förlängt sitt utlandskontrakt här i Kina fram till sista juni 2015.
M har sagt upp sig från sitt nuvarande företag i Sverige, för det känns inte OK att be om ytterligare ett års tjänstledighet och komma tillbaka som en gammal nybörjare.
Så planen är, från nu, alltså lite drygt ett år innan vi flyttar hem igen. Vi ses!
www.varldensflaggor.se/
Dagarna
Inte riktigt som i Fritidsresors reklam med Mads Mikkelsen, ”Dagarna”, men… arbete och ledighet blandat, det blir ju dagar! Äntligen har företagets version av hur arbetsåret 2014 kommer att se ut, kommit ut.
Inte så många arbetshelger, men å andra sidan inte så många sammanhängande ledighetsdagar.
Teambuilding
Idag var det jobbe-lördag, men enligt plan skulle det vara teambuilding för hela utvecklingsavdelningen på jobbet. Förutom de som verkligen behövde tiden att jobba med jobbet (typ herr A), åkte vi en hord människor ut till en stor konstgjord park för att teambilda.
Hm, det var sådär. Möjligen trevligt att ”slippa jobba”, men det brukar jag helst vilja slippa på lördagar ändå liksom. Det man får vara glad över är att de kinesiska kollegerna såg ut att stortrivas med den här typen av aktiviteter, många uppskattar verkligen att umgås och leka. För det var ju det som dagen gick ut på. Dansa salsa i stor ring, kinesisk femkamp inte helt olik svensk (dock ingen säcklöpning!), skattletning via trampbilar i parken, bygg en bil runt trampbilen med kartong och plaströr och tejp och ha sen bilsalong och kora en vinnare. Allt gott och hyfsat likt en svensk typisk teambuilding kanske. Förutom att eventföretaget som höll i det hela, och konstant vrålade instruktioner via mikrofon till en skrällig högtalare, endast gjorde det på kinesiska. Så själva teambuildingdelen tycker jag blev sådär… som svensk var det ju bara att linka med i bakgrunden på allt, fundera på vad alla gapskrattade åt, och varför alla plötsligt gick till vänster, eller till höger, typ.
Jaja.
Imorgon är det ledig söndag!
Q&A, del 1
Tack för post i brevlådan och email i inboxen, ni vet vilka ni är. Jag har saxar här några rader ur inboxen, och lite reflektioner på dem.
Q: ”Det låter i bloggen som om vardagen och vanan har tagit över lite? Inte lika mycket förvånade konstateranden längre. Stämmer det eller är det mest att du tror att vi är trötta på att läsa om dem?”
A: Vardagen är verkligen vardag, arbetsdagar helt enkelt. När man är hemma på kvällen kring 19-tiden är det dags att hitta nåt ätbart hemma. Har sällan längtan efter något särskilt, och dåligt med inspiration att handla mat för att laga. Borde planera bättre!
Efter mat i magen, surfa lite, kanske telefon med Sverige, skrota hemma, sova och upp igen.
Helgerna är bra. Sova tills man vaknar, men ändå komma upp i vettig tid, tvätta nån maskin, ut på stan och göra ärenden och se sig om, lite lagom blandning av plan och planlöst. Mycket av det man ska göra är ganska krångligt när man inte kan kinesiska såklart, men äsch, det mesta går med lite tjat, pekande och charader, och om man inte har superbråttom är det ju inte så noga med tiden heller, när man är ute på små och stora äventyr.
Jag har idag hämtat en omsydd dunväst som blev rätt, utan att jag och skräddaren kunde prata med varandra! Jag lyckades tillåmed hämta den på rätt dag, och priset var detsamma som vi kom överens om i söndags! Sen är det ju som sagts förut, mer skillnaderna än likheterna man reagerar på.
Fortfarande är biltrafiken ett mysterium.
Det som man som svensk tycker är ohyfsat beteende, trängsel, spottandet, harsklandet, sällan nån som håller upp en dörr, … det är annorlunda, helt enkelt. Ibland känns det även som en generell avsaknad av att tänka på risker och konsekvenser, i många olika situationer.
SH är dessutom helt utan natur, och platt. Och ibland trångt med mycket folk på lite plats.
Q: ”Har tänkt på dig betydligt mer än vad jag har hört av mig. Jag hoppas ni har hittat er vardag och att det fungerar. När jag har läst bloggen i dag så verkar det så. Och att du har dina vänner som följer dig. Det måste kännas gott.”
A: Den här bloggen är ju för att kunna höra av sig till så många som möjligt samtidigt! Bloggen visar lite av vår vardag, även om det inte är så märkvärdiga dagar!
Och absolut är det härligt att veta att vi har våra familjer, släkt, vänner och kolleger hemma!
Jag har många som jag hör av mig till alldeles för sällan egentligen, men när man väl träffas, pratar, mailar, så hittar man ju varann snabbt igen. Det är en fin känsla, så mycket bra folk man har omkring sig lite här och var!
Q: ”Trivs ni bra med era jobb? Måste vara svårt med språket, kinesiskan kan inte vara så lätt att lära sig, är dom bra på engelska där?”
A: Jobben är bra, mest förvånande är kanske att vi bytte vem som har det intensivast på dagarna, jämfört med de senaste åren hemma. Men det kan ju ändra sig igen!
Språket är svårt ja, men som tidigare, man klarar sig hyfsat för vardagssituationer ändå. Dock ska vi börja med vår språkkurs i februari, att kunna räkneorden, riktningar, ordentliga ja, nej, stopp, stanna, vänster, höger, upp, ner, det kommer ju att göra saker enklare!
På jobbet är det engelska med kineserna, i genomsnitt är vi svenskar nog bättre än kinesiska kollegerna, men det funkar. Många av kineserna är mest ovana att prata, men duktigare att läsa och skriva, ungefär så som jag skulle känna mig begränsad i Tyskland med bara mina enkla kunskaper.
De som är över 40-45 år kan sällan engelska, och sällan typ taxichaufförer, expediter, postkassörer. Man får försöka hjälpas åt, vi är ju bara gäster här! Finns dessutom appar till mobilen så man kan skriva på engelska och få översatt till kinesiska, så man kan visa tecknen för ”salt”, ”lim”, eller vad som nu är svårt att göra charader på… och man kan ta hjälp av kollegerna att ringa eller skriva lappar på kinesiska.
“Väldigt mycket Kina”
Fortfarande i Chongqing. Staden och omgivningarna väldigt annorlunda jämfört med Shanghai, “väldigt mycket Kina”.
Annorlunda arbetsplats. Kan inte berätta hur fabriken eller kontoret ser ut, mer än att det ser ut som “väldigt mycket Kina”.
(Kan dock berätta hur toan ser ut på jobbet, hrm, ”väldigt mycket Kina”… men jag lyckades pricka utan att skvätta ner skorna, hehe…)
Lunchen äts helst utanför grindarna, i bostadskvarteren runtomkring, som ser ut som “väldigt mycket Kina”.
Vandrade med några kolleger 2-3 kvarter bort, stannade vid vad som verkligen såg ut som ett ”hål i väggen” bara, “väldigt mycket Kina”.
Ett gathörn, några bord och små pallar, många trötta slitna smutsiga kineser vid de andra borden, maten lagades bakom en tunn vägg, man hörde att det pyste och fräste. Sen kom det 5 olika rätter, kyckling, fläsk och grönsaker, som vi delade. Så gott! Fräscht och rykande hett från köket. Absolut det godaste jag ätit här på 6 veckor! Smaker, kryddor, konsistens, mmm! Kostade ca 80 kr för alla oss 5 personer. Fantastiskt!


Väldig skillnad på mattyperna i olika delar av landet. Nu är jag i den del som heter Sichuan, och detta är helt enkelt den del som ofta brukar anses ha den mest smakrika och goda maten. Jag tror jag håller med!
Tjingtjong!
Nä, inte Tjingtjong. Men Chongqing! Ska åka på tjänsteresa onsdag-fredag, lilla jag till det som av en del kallas världens största stad!
Men det kanske är en sanning med modifikation, de 30 miljonerna invånare är utspridda på en yta motsvarande Österrike? Jag åker och kollar, hör av mig när jag vet! 😉
http://inbeijing.se/bulletin/2012/01/30/ar-tokyo-eller-chongqing-varldens-storsta-stad/
Paketering
Jämförelsestudie med konkurrerande bilmärke och modell i samma klass som en av företagets produkter.
Fråga: Hur många kinesiska kolleger får plats i en bil?
Svar: (Antalet sittplatser) x 2. Och ca 1 till per dörröppning som klänger sig in, och alla pillar samtidigt på alla reglage och knappar!
Här snackar vi engagerade personer, och i lagom storlek!
Blåbär istället för krusbär
Blott Sverige svenska krusbär har, skrev ju CJL Almqvist, och det kände ju vi också tidigare efter förmiddagens föreläsning om skandinavisk design. Men som tur är är blåbären jämnare i kvaliteten över jordklotet!
För att ge de stackars kineserna en riktig fredags-orgie i svenskhet, var det så dags för min premiär på att fixa fredagsfika! Eftersom vi nu har 3 dagar IKEA i rad, så blev det… IKEA-fika! Blåbärscheescake. Numera har ju varuhuset inga andra varumärken på maten, bara sitt eget, och kartongen såg verkligen ut så att Eldorado-förpackningarna på Willys ser aptitliga ut, urtråkig låda verkligen. Och inte såg kakan ut som på bilden! Riktigt ful. Men, så god! En nötig botten, den kalla ostfyllningen, och sen riktigt goda blåbär ovanpå, precis lagom söt och inte sliskig. Sen chokladiga havreflarn, juice och clementiner. (Upptäckte dock att fejk-ballerina-kexen var kvar hemma, men det gick bra ändå ju…) Blåbären föll även kollegerna i smaken, några tog om både 3 och 4 gånger, kul!
Sen var det livat värre, det är ju inte så att alla sitter snällt på stjärten och en och en pratar på avdelningens fredagsfika. Man glufsar i sig det som bjuds, smackar, knuffas, sträcker sig, retas, skrattar, håller låda, klottrar på whiteboarden, … en riktigt skön kakafoni! Sen var det en kille som körde en liten lektion om vad man kan göra för misstag i språket, pga seder och traditioner. T ex att "250" betyder "idiot", av nån anledning som byggde på hur tecknen ser ut? Kanske, eller hur det nu var… Men att Mercedes E250 fick byta beteckning till E260 vid Kina-introduktionen var inte så svårt att förstå då!


