Häng med till Hangzhou
http://sv.wikipedia.org/wiki/Hangzhou
Teambuilding med jobbet, eller avtackning av nuvarande svenne-chefen, man fick i vilket fall ta med sig familj eller vänner om man ville. En av killarna på gruppen har släktingar som har ett pensionat, typisk kinesiskt ställe kanske, en del hus med flerbäddsrum typ vandrarhem och några stugor, och en mängd gemensamma ytor att umgås, prata, spela sällskapsspel, etc. Detta var ute på landsbygden i utkanten av staden Hangzhuo, några timmar med bil från SH. Avfärd tidig lördag, sen lyckades vi i ena svenne-bilen inte helt oväntat vara första bil fram till pensionatet, som inte pratade annat än kinesiska till en början. Men en USA-boende släkting på besök hjälpte till att tolka. Skönt avslappnat ställe, lunch när alla kommit på plats. Verkar vara självförsörjande på ägg, kyckling och gås. Kanske även kanin.
Lördagen var varm, +35, fuktigt och soldis. Svetten rann hela tiden. Även när man stod stilla.
Före – efter, och lite halvnaket:


Maten smakade bra, även om köket såg ut som man inte borde tänka något som har med bacillskräck att göra. Katt och torkning av kött, köksgolv och kycklingfarm.

En vandrande pinne, min första sån hittad i frihet! Wow!
Eftermiddag, fria aktiviteter. Jag, A och FreLi tog tillfället i akt att utnyttja uppförsbackarna, vi knallade upp på berget bakom pensionatet. Hangzhou ser helt annorlunda ut än SH, det är grönt och kuperat.
Fria aktiviteter som sagt, men sen dags att börja preppa kvällens grillning. Kollegerna hade många olika saker till sina grillspett, för en långnäsa känns det såklart mest spännande att kolla på när man spettar upp hönsfötterna…


Själva var vi lite mer konservativa i våra val av råvaror, men matlagningsvin måste väl vara det man dricker medan man lagar mat?
Smidig enkel grillning, bara lägga spetten rakt över grill-lådan, eller galler till småplocket. Det tog några timmar att grilla allt, och vi mumsade efterhand. Mysigt! Ackompanjerade av syrsor och grodor i mörka kvällen. Jättemånga grodor var ute och plaffsade fram i mörkret, hur coola som helst!

Ny dag, hälften av oss hade otacksamt inte studerat det noggrant upplagda programmet och schemat så noga, så vi var lite sena till frukosten. Men det gjorde inte så mycket i förlängningen, även om det såklart tar lite extra lång tid att äta tunn risgröt med pinnar. Kompletterat med lite picklade grönsaker, stekta ägg, någon typ av degpuffar och en medhavd kopp kaffe.
Självklart, det obligatoriska gruppfotot! Även om det inte var lätt att få med alla på bild och att den blev godkänd!

Sen in till staden och dess stora sevärdhet, West Lake. För den som undrar vad det är, så är det förenklat en sjö med en massa kineser runt, och föremål en massa historiska platser och berättelser. Delar av styrkorna passade på att fegt och förutseende byta lite av sightseeingen mot kaloriintag, med tanke på klen frukost i kombination med förestående lunchplaner.

Sen lite allmän försening och förvirring, innan vi kom iväg, och fram till lunchstället. Bilen vi åkte med behövde tankas, vilket efter en del krångel i okänd stad gav en detour och försening på en halvtimme gentemot övriga. Ibland vet man inte riktigt vad som händer och sker, man bara åker med liksom… kan inte riktigt fatta, kan inte riktigt hjälpa.
Fint lunchställe om man gillar speciell kinesisk mat tror vi, men eftersom vi var försenade dit var det lite stimmigt och stojigt och halvätet när vi kom. Men en snygg restaurang, och en gullig typisk händerna-på-ryggen-span-farbror! Och en informativ skylt på toa vad man fick och inte fick göra där.
Sen var det egentligen dags för valfri aktivitet, drejning eller porslinsmålning. Men vi hade ju bokat tvättid hemma i vårat kök, låtsades vi… skönt att bli hämtad av Shanghais bästa chaffis MinHua och hemkörd till SH igen.
Slut.
Matglad i storstad
Mums, tillbaka på bilfabriken i Chongqing igen. Nästan så man vill lura till sig tj-resa hit för maten!
Vad är det då för lyxrestaurang, undrar ni?
Nej, raka motsatsen, faktiskt! Ett solkigt sunkigt ställe med rangliga pallar, toarulle på bordet som servett (jag som hatar redan hushållspapper på bordet!!!), men utprovat och nu med svensk pekmeny…



Guilin #6: Longji
Nästan onödigt att visa regniga och dimbeslöjade bilder från ett område där alla bilder som kan tas, redan är tagna. Typ. Men ändå.
Alternativ 1, välj ”Bilder”:
http://lmgtfy.com/?q=longji+dragon%27s+backbone&l=1
Alternativ 2:
Nu åker ni med oss igen, på vår regniga resa, och vi börjar med att häpna över att guiden ännu en gång har bokat den lilla bilen där knappt vi människor i gruppen får plats, och nu med full packning också, dagsregn enligt prognosen, och målet en 3 timmars bilfärd bort? Men det finns inget dåligt väder, och inga bilar utan lastmöjligheter, så länge det finns plastskynken och plastremsor? Och så fick hon faktiskt sitta på pallen igen.
(Bye bye Terry, det var toppen att bo hos dig!!!)


Det myckna regnandet under veckan hade gett många ras, inte bara jord som här utan även en del saftiga bumlingar som massakrerat vägräckena. Hua.

Nåväl, guide, biljettköpare, kartläsare, hmmm, inte alla saker blev riktigt rätt… vi började med att nästan lasta ur bilen i fel start-by för vandringen, in i bilen igen och tillbaka och ytterligare en halvtimmes bilresa. Nu till rätt start. Omlastning av hela packningen till vad som behövdes för några timmars vandring, en hotellnatt och vandring tillbaka. Nästan ryck och slit från bärarna att ta våra grejor, men vi ville ju bära våra ryggsäckar själva? De flesta av oss iaf. JOLA med ond axel och GinKo lät en traditionell bärare hjälpa dem, bara kvinnor i folkdräkter som bar, utom 2 vansinnigt efterhängsna män. FreLi fick nästan smocka till den ena för att få behålla sin ryggsäck. Den andra var omöjlig att bli av med, så tydligen fick han också ta en av ryggsäckarna upp. Vilket skulle visa sig ge besvär dagen efter.

Det var en bit att gå, det började med alternativen vandra en halvtimme eller linbana. ”Vandra” valdes, sen efter 45 minuter var det en halvtimme kvar och sen efter den, bara ytterligare en halvtimme till. Linbanan gick inte ens till hotellet. Lite förvirrat. Sprayregn, men det är ju göteborgare vana vid… OlKa byggde om sig till ”Ringaren i Notre Dame”.
Kvinnorna som bar gnetade på utan gnat.

Sprayregn, som sagt. På gränsen till dimma. Men så skönt att vara ute, och få röra på benen! Även om man fick röra dem uppåt hela tiden. Och det alltid var en halvtimme kvar…
JOLAs och GinKos bärerska tyckte att vår grupp var långsamma och njöt onödigt mycket av utsikten. Hon bar dessutom för en annan kund som skulle bo halvvägs upp, och ville pinna på.
En hägring? Nej, det är ju hotellet!
Hotel Panoramic View, det låter det va! Carlssons fick det dyraste rummet av de tre vi bokat. Men kanske inte den bästa utsiken? Mot en innergård, och byggarbetsplats. Och i komplett WiFi- samt 3G-skugga, den observante kan hitta en dag då denna blogg inte fick någon uppdatering…
Eftermiddagsvy ner över dalen. Mysläskigt!
Hotellet hade det optimala läget för att se soluppgången sas det. Väckarklocka på! Men när det ljusnat var det ändå inte så mycket utsikt… dock bröt det upp lite efterhand. Och medan vi väntade över en timme på att få frukost som var ett glas pulver-cappucino och en nudelsoppa, drog det undan lite mer.



Ner kommer man ju alltid, eller hur? Den manlige bäraren från gårdagen hade svansat runt lite i foajen på morgonen, men när vi skulle ge oss av var han inte där, så kvinnan med bärkorgen tog de 2 stora ryggsäckarna själv och började nerfärden.

Nejhäpp, nu dök han upp efter typ 15 minuters vandring. Arg som en jag vet inte vad, han tyckte ju att han blivit lovad att bära ner något, dagen innan. Vet inte hur avtalen hade diskuterats på kinesiska, men en samling andra kineser deltog nyfiket medan han skällde och gick an. Guiden gjorde ingenting. Inte ens när han började hota vår kinesiska kollega som ägde en av säckarna som korg-kvinnan nu bar, med misshandel och ännu värre saker. Han beväpnade sig med tillhyggen, vi fick avväpna en pinne och en stenbumling, innan han lommade iväg skrikande. Något låg stämning. och kollegan grät såklart.
Vi får pigga upp berättelsen med att titta på dagens mest anpassade vandringsskor.
Närmade oss dalen , och de sista chanserna till förfriskningar. FreLi valde att inte njuta av ormvinet.
En av morötterna verkade allt lite gladare än de andra?
Bärerskorna hade en kombinerad sambandscentral, paus- och handarbetsbänk.
Alla kom ner.
Lunchen på vägen till Guilin blev på en vägkrog som använde samma utrustning oavsett om det var bilar eller grönsaker som skulle sköljas. Vi tackade artigt (?) nej till alternativet bamburåtta.
Ojsan oj, hotellet i Guilin var nästan för fint för vanliga sluskar! Expeditionspackning uppe för avfuktning och torkning efter en veckas ångbastu.
En bärbar burgare, för att snabba sig till sista kvällens sista aktivitet, båttur inne i Guilin. För den som gillar kulörta lyktor var detta ett bra tillfälle att njuta dem på en skränig båttur där decibelmätaren fick det jobbigt.


Nåt att äta efter båtturen? Välj balja. Näbbgädda, eller bäverfisk? Var nog hyfsat vid liv trots att den simmade uppåner. Fick fortsätta med det.
En natt på fina hotellet, sen ut till flygplatsen och hem till SH igen. Spännande vecka!
Guilin 1: Yangshuo och Valleluna
Ska bombardera med bilder från semesterveckan. Börjar från början.
Vi flög alltså till staden Guilin, i Guangxi-provinsen, och sen vidare till staden Yangshuo, och sen ytterligare en liten bit till utanför. Där ligger hotell Valleluna, eller kanske snarare ett pensionat. Fascinerande ställe, drivs av en ännu mer fascinerande kinesisk kille som heter Terry som sitt engelska namn. Ägare, kock, städare, PR-avdelning, väskbärare, aktivitetsbokare, cykeluthyrare, guide, … sin egen, helt enkelt!
(Ska se om någon av medresenärerna har bättre bilder på denne toppenkille, uppdaterar isåfall!)
Sen hade han lite hjälp ibland av en kille från trakten som inte ville ha jobbet som ett betalt jobb, utan bara hjälpa till, och sin farbror/morbror. Men 35 bäddar i husen på gården, kan gissa att det är hektiskt att brassa frukost till så många! Nu var vi dock enda gästerna under våra 4 nätter här, så det fanns tid att pyssla om oss förstklassigt, och själv hinna sitta med och prata och berätta om trakten, Kina, och sin egen bakgrund. Som sagt, en fascinerande kille! Terry Terrific!


Vi börjar med lite reklam, 2 bilder från Terrys egen broschyr:


Här kommer en radda av mina egna bilder. Husen på gården är 220 år gamla.


En stor farstu i mitten av vårt hus. FreLi och OlKa bor i ett tvåvåningsrum, JOLA och GinKo en trappa upp, eller stege snarare, ovanför oss. Spännande vattenkranar, ”Vola goes Bamboo”, kanske en kinaversion av den danska designen?




Om man tittar ut ur farstun. Och omkring på gården. Och runtomkring.

Mer innergård.





Väckarklockan och hans damsällskap.
Terass och matsal. Inte den tråkigaste utsikten! Och maten, vi bara satte oss till bords, och allteftersom trollade Terry fram mat. God mat! Han öppnade starkt med den lokala specialiteten ölfisk när vi anlände och var hungriga på lunch. Många andra goda rätter också, från ett väldigt enkelt kök som inte alltid hade strömförsörjning pga fukt och kortslutning. Wow!





Specialleverans
Idag kom det en svensk kille och frågade vad jag heter, om jag kanske kunde vara… Ja, det är jag? Vad bra, då är det här till dig sa han, och lämnade över sin specialleverans.
Kolla! Snask och skvaller!
Jag känner mig jättesnål idag, andra brukar vara duktiga och bjuda när de får svenskt godis, men nej… jag smyg-smaskar, möjligen kan A få smaka, men ingen annan. Mina bilar! Bara mina!!!
Och när jag ändå berättar om såna här trevliga överraskningar, samma sak hände mig ju häromveckan, fast då var leverantören en dittills okänd tjej. Pås-sås, bland annat! Och andra braiga tillbehör för att kombinera med monstergrillen under våren. Man blir lite extra glad och fnissig när man får saker som inte finns här, men är så självklara hemma att man inte ens tänker på dem…
Puss på er, pinglor som skickat!!!
Peta i maten
Nä, man behöver ju inte peta i maten bara för att man äter med pinnar!
Det är lite misstänkt att Pappa K hade tjuvtränat med pinnarna innan? Han hävdar att han aldrig ens hade provat… hm! Naturbegåvning isåfall, för han lyckades få i sig hela sin middag med två smala spröt. Mamma K fuskade lite, vi hade med bestick…
Sockersaltad fiskrom
Nu! Vid dagens besök på det stora svenska möbelvaruhuset, så hade det kommit in en laddning av det rosarödoranga pålägget!
(Sjätte gången gillt…)
Inga stilpoäng för designen på tuberna, men det är säkert bara svenskar som kommer att handla dem ändå. Hållbarhetsdatum till i september, fegis-shoppade 5 tuber, plus två laxpastej. 19 kr/tub är inte så illa jämfört med de tre tuber som ligger i kylen på importbutiken för 53 kr/tub!

Fixarhelg start
Snart besök x 4! Vi började vår fixarhelg med att åka till en stormarknad och bunkra lite, leta extrasäng och madrass, kolla utegrill, och i den andan kommer resten av helgen att gå!
Broccoli
Har man en broccolibukett hemma är man räddad även om det mesta i kylen och fantasin är slut.
(Spännande inlägg, va. Jorå.)





