Okejdå
Fast idag är Kina förlåtet för allt jag surade om igår, mango-säsongen har börjat. Slörrrp!
Urvalskriterier
Inte ens efter att ha sovit på saken kan jag komma över, eller förstå. Jag brukar ju inte berätta så mycket detaljer om jobbet, men… ibland tar förrådet av ”intressant!” och ”annorlunda!” bara slut… och tar flera dagar att fylla på. Nu ligger det på minus!
Jag skulle hjälpa en lokal kollega att delta i en anställningsintervju av en potentiell ny lokal kollega, absolut, det är ingen dum idé att filtrera lite vilka som är hyfsade på engelska eftersom det är det språk vi måste kommunicera mellan Kina och Sverige/Europa med. Och att även den som söker jobb inser att det är så det kommer att vara, det dyker upp blekfis-tanter och långnäsefarbröder som man måste prata med, på engelska, inte helt sällan på telefon dessutom. Rättvist mot den sökande också liksom, att vara tydlig med detta på en gång, vad de har att vänta.
Man behöver inte göra så mycket mer än att be den sökande berätta lite kort om sig själv bara, eller prata lite om varifrån de kommer, var de bor nu, eller vad de tror kan vara bra med vårt företag. Bara för att höra lite på om de är bekväma på engelska alltså.
Den sökande var en riktigt positiv, glad och trevlig person med en trivsam humor, väldigt bra på engelska, och hade dessutom en ganska lång professionell erfarenhet inom området för tjänsten. Han var så närvarande och framåt i samtalet utan att bli gåpåig, att det nästan var han som intervjuade mig, än jag honom. Så det var ett bra samtal, han var intresserad av hur det var att vara utlänning i Kina, och kunde jämföra med sina nuvarande, amerikanska kolleger. Intressant!
Men… sen när samtalet var över, och jag och den rekryterande chefen skulle stämma av våra intryck… jo, professionellt OK, glad, ”hyfsat bra” på engelska (medan jag tyckte han var klart över medel), verkar duktig… men…
”Nej, jag vet inte, jag föredrar personer med större ansikten, som har ‘mer muskler på kinderna’.”
Eeeh, va???
Den sökande var rätt slank hela han, och hade inte bäbiskinder nej, men han såg ut som många andra här, många är ju väldigt smala och nätta.
Får se om detta var kriteriet som fällde den sökande till slut – suck! En del saker är svåra att förstå!
AUS NZ #11
Flyget från Queenstown till Sydney, bakåt 2 timmar tidszon. Vi är ju redan halvproffs på Sydney, så vi tar vääärldsvant tåget från flpl in till samma hotell som tidigare. Nu är det torsdag, och istället för kl 17, stänger butikerna kl 21. Bra för att hinna köpa ytterligare (ojhoppsan?) en fin väska av märket Crumpler. Och hitta ett smaskigt burgarställe. Och ta en skön lång kvällspromenad kring Darling Harbour igen, spana på flygande hundar i träden, vimla lite bland folk.



Sista morgonen på resan, hm, ska vi inte kombinera att vi har 2 timmar tillgodo i tidszonspigghet, att det ska regna senare under förmiddagen, och att vi kan behålla hotellrummet till kl 11 innan utcheckning, och ta en morgonpromenad över Harbour Bridge? Jo!
Surdegsmackefrukost på McD även i Australien, mums igen! Vanlig fredag för alla som inte har semester, ett myller av folk på väg till jobbet eller för en tidig träningsrunda innan. Gott om små fina fik, och fruktförsäljare på gatan.


Ett nytt kryssningsfartyg inne vid Circular Quay…
… som just har passagerarbyte.
Hm, undrar vilken väska som hör till vilken passagerare?
Men hallå, nu fick väderprognosen fel ju? Ösregn? Vi kurar under en bro och försöker vänta ut det.
Det gör killen med hunden och den storkiga fågeln också. Trööökigt! Vi vill ju upp på bron!

Se men inte… gå på.
Till slut minskar det något, så att regnjacka och paraply räcker.
Upptrappning.


Men innan vi var framme vid utsiktspunkten så var det hällregn, örk!
Inte superkul att vara brovakt heller om det ösregnar.
Men strax efter vi och våra skor var genomblöta så slutade det. Skönt! Höjdarutsikt, hisnande! Roliga skyltar överallt…

Om inte du kommer till tippen, så kommer tippen till dig! Bara ring!
Hiss med glasvägg ner på marken igen.
Vi smyger på en mås under ett glastak…
Vi tar inte ut pengar i gaytomaten, för nu är det bara timmar kvar innan hemresan, och vi har precis så det räcker till en lunch.

Va?

Som synes av ljuset, så slutade regnet, och byttes mot sol. Tåget ut till flygplatsen, och hejdå även Australien och Sydney! Lång resa till SH via Kuala Lumpur, och hem till +5 och regn alltså…
Summerat: fin resa, ojoj!

AUS NZ #10
Dag 5, Milford Sound tlll Queenstown. Ingen vandring!
Slutet på detta arrangemang är lika välorganiserat som varje dag tidigare, varje plats vet sina rutiner och repeterar dem varje dag. Här är morgonbestyret efter frukost och lunchmacke-beredning återlämning av all lånad utrustning, samt sortering av vårt bagage till bussen tillbaka till Queenstown, beroende på var vi vill släppas av.

Båttur ut i Milford Sound, och här ska man vara glad om det regnar/regnat, annars syns inte lika många vattenfall på bergen! OK, trösterikt, men inte helt optimalt att vara ute på däck och fota, regn på linsen hela tiden…









Observera kajakerna i vattnet under fallet!





På plats i bussen mot Queenstown. Gudebröderna kan börja slappna av efter att nästan ha tagit oss tillbaka därifrån vi startade…


Ny Zeeländsk humor!
Återvändsgränd + kinarestaurang i änden = Wong Way…
(Wong/Wang, beroende på vald transkriptionsmetod till latinskt alfabet, ungefär lika exklusivt namn i Kina som… Carlsson/Karlsson i Sverige, typ!)

Även ut genom bussfönstret är utsikten över vidderna härlig.
En massa kompisar som gör tröjor till mig när de är på jobbet. Tydligen går det ca 20 merinofår på 1 människa på NZ, såna är proportionerna i antal.

Bröderna sover vidare…
… men nu är vi faktiskt framme där vi började, kram- och hejdåkalas efter en fin vandring tillsammans!

Vad kvar att göra i Queenstown, NZ? Merino-shopping, såklart! Både ankomstkväll och följande avfärdsmorgon… A hade ett mycket gott tålamod med mitt inventerande, provande, velande, jämförande mellan butiker, och till slut många köp, även om han på slutet valde att lösa in frikortet att gå och sätta sig i en park i solen och titta på änderna…


Hajbåt!

Surdegsmacka och en dubbel espresso på McD till frukost, sista dagen på NZ. Grymmegott! Kyckling/tomat/pesto eller rostbiff. Smaskens!
Sallad och smoothie till lunch.
Lokalbussen till flygplatsen. För att finna att flyget till Sydney är försenat pga att flyget från Sydney är försenat. Men när en flygplatsrestaurang spelar Håkan Hellström och ”Kom igen Lena” är det roligare att vänta på motsatt sida jordklotet!
Jag provar att se om det är lika roligt att läsa tidningen MAD som det var för 30 år sen. Det är det inte…

Men där landar det ju, planet! Välkommet!
Hejdå, NZ! Kanske ses vi igen?
AUS NZ #9
Dag 4, Quintin Lodge till Mitre Peak, 21 km. Lite gråaktigt ljus på morgnarna.

Guide Grace visar en orkidé som nog åtminstone jag skulle ha klampat förbi om inte…
Sutherland Falls från igår i bakgrunden.

Dagens etapp har inte stor höjdskillnad, är huvudsakligen upp och ner runt samma höjd bara.

Ormbunkar i mäktiga storlekar! Tänk hur världen såg ut på dinosaurernas tid, innan allt började ombildas till olja!



Pustepaus och möjlighet till en kopp te vid Boat Shed. Här vill man inte stå still ute för länge. Sandflugor, typ svensk knott. Urk.

Vandrar vidare. Dagens etapp blir många hängbroar över rinnande vatten.














Ledbyggarna har allt slitit med att öka framkomligheten! (Straffarbete för 45 dömda brottslingar 1890…)

Giant Gate Falls, lunchrast.
Guide Jordan är den enda som badar! Det är hans sista vandring som guide, han ska tillbaka till sina studier i Sydney, så han vill maximera allt hemma i Nya Zeeland innan dess!


Jag sa att jag gillar ormbunkar, väl!




Slut på leden, Sandfly Point. Den heter Sandfly Point för att… det är gott om sandflugor ute.
(Jag hade gruvat mig för blodsugande insekter, men det var rätt OK. Sandflugorna var lite långsammare än svensk knott, man hann trycka till dem när de satte sig, innan de hann suga för länge. Men visst, ett och annat kliigt bett…)


Guide Andrew på high-five-runda efter avslutad vandring!
Dagens sista etapp, båt från Sandfly Point till Milford Sound.







Sista metrarna, buss till boendet.


Ett rum med utsikt! Mitre Peak föröver.
En och annan sko som gett upp genom åren!
Dags att runda av dagen, lite snacks före maten, mumsiga lammkotletter och potatiskaka, och såklart, NZ:s paradefterrätt, Pavlova.



Summering. Guiderna Jordan, Grace och Andrew. Mysiga och alldeles lagom guidiga! Diplom och gruppfoto från första dagen, till alla!


Njuta av kvällsutsikten också! Återigen, Mitre Peak i Milford Sound.




Snart
Har snart tuggat igenom bilderna från slutfasen av Nya Zeeland! Snart på en blogg nära er!
Ståpäls
När drygt 30 kolleger som är ganska vana att sjunga, tar i från tårna, i en traditionell kinesisk sång, på en vemodigt vacker melodi, för ett vemodigt vackert syfte.
Frukostklubben
Om man inte hinner träffa sin vän på kvällen efter jobbet, så kan man göra det på morgonen innan jobbet!
Speed-dating över frukost på EmBj:s hotell, men som vanligt, med riktiga vänner spelar det liksom ingen roll om det var förra veckan eller för nästan 3 år sen man sågs, det är helt enkelt bara här och nu och vad man har på hjärtat för tillfället.
Vad många av er fina riktiga vänner och släktingar jag har!
Hurra!



