Vått-å-torrt – kortversionen
Hej vänner, ungefär ett år sen sist, och ungefär ett år kvar till nästa gång! Fast för varje dag krymper avståndet!
Tänkte bara passa på att skicka en hälsning och berätta att jag minsann har tänkt på er en hel massa, alldeles nyligen! Och så måste jag ju ge feedback på vår bröllopspresent från er! (Nej, inte mangeln, den fick stanna hemma i källaren när vi flyttade till Shanghai. Och hade behövt en extra bärare på aktiviteten nedan…)
Äntligen har vi fått till en länge efterlängtad och drömd resa: vandra i Himalaya!
Vi reste till Nepal, till staden Kathmandu, och sedan vidare ut mot bergen och en vandring som heter ”Annapurna Sanctuary”, där toppen som kallas Annapurna I är världens 10:e högsta berg, 8090 m.ö.h.
Så högt siktade inte vi, utan bara till baslägret för detta berg, Annapurna Base Camp, ABC, på 4130 m.ö.h.
Annapurna I är det snötäckta massivet i bakgrunden.
Vandringen började på ca 1000 m.ö.h. och toppade i ABC på 4130 m alltså, med denna start och utspritt över tillräckligt många dagars vandring för egen maskin är det ingen fara med effekter från höjden, typ huvudvärk eller liknande. (Det hann vi prova för några veckor sedan i Tibet, en helg i Lhasa som ligger på 3650 m.ö.h., influgna direkt från Shanghai som ligger på samma höjd över havet som Gbg. Typ fotknölshöjd.)
Vandringen vi gjorde varierar mellan lummig skog och typ kalfjäll, uppför och nerför, lika varierande var vädret. Vi hade under lite drygt en vecka både stekande sol och drypande regn, och under det sista var det tanken på er som jag gick och smålog hela tiden (samtidigt som min hjärna i djungel-/regnskogsmiljö inte kunde få stopp på nynnandet av ”Ingen har sett Fantomen utan kläder”, ni som kanske också diggar Trazan och Banarne kan möjligen förstå?)
– det som var torrast i vår packning var toarullen – tack än en gång!
(Prylmani-tanten hade visserligen en sån påse innan, men er var lättare! Gäller att spara gram när man vandrar… borde ha berättat det för han vi mötte, som verkade bära ett helt kylskåp!)
Russinfingrar efter en väldigt regnig dagsmarsch.
Torrast i packningen!
Tung last.
Tjingtjong och kram,
M och A
Karlsson och Carlsson, numer Carlsson.
PS: Den långa versionen ligger som separata blogginlägg, för den som eventuellt vill läsa mer.
carlssonkarlsson 
Underbar resa! Jag har följt långversionen också! Saknar dig!!!!
Det var ju verkligen p tiden att f se delar av dessa berg! Lilla A har ju gjort expeditioner i ratal frn sin skna liggftlj, under Mt Everest-kartan, hemma!
Skönt, denna gången satt jag hemma och läste och fnisset hördes därför INTE i hela kontorslandskapet! Längtar tills ni kommer hem! Kram Yvve
Vi fr hitta ngon typ av ljuddmpare till dig, kanske… men nu r snart vandringsventyret slut p bloggen!
Verkar som om ni har haft det helt underbart och jobbigt och blött. Antar att lår och vader kan kännas efter flera dagars vandring uppåt 🙂
Hej hej, en bra sammanfattning du fr till dr, ja! Men faktiskt, det var ganska korta dagsetapper i tid, s det var inte s farligt i benen. Inte frrn det blev typ 2 dagar med mest nerfr, det nyper i knna p ett annat stt! Har forskat lite lite p din bestllning, terkommer!