Nepal dag 7

Till Annapurna Base Camp.

Vandringsdag 5, upp till 4130 m, ca 5 timmar.
Uppåt igen, via Macchapucchre Base Camp. Macchapucchre är berget som på engelska kallas Fishtail pga sin form. Sedan in i området som kallas Annapurna Sanctaury (helgedomen), omslutet av höga toppar: Annapurna I, Annapurna South, Hiunchuli och just Macchapucchre.

Vädret liknar gårdagens. Nånstans här runtomkring finns några av världens högsta berg. Sägs det. Syns inte.
Men det man ser är ju fint ändå, håll med? Nu blir det kargare och annorlunda miljö.
Stigen vi kom längs.
A-haaa! Macchapuccre Base Camp. En kopp kaffe och energipåfyllning.Vi var inte först till denna lodge. Några hade uppenbarligen varit där innan. Och, medan vi satt inne och drack kaffe, hade vår vän från förr, bonus-kinesiskan, tydligen vandrat i motsatt riktning, efter att ha varit uppe i ABC, Annapurna Base Camp, föregående natt. Skönt att höra att hon inte haft det illa med tanke på väder och vind!Joppheidi, iväg igen!Fårbaskat trångt på stigen, bitvis. De gula klickarna känner ni igen.En timme kvar-stenen.Jag har drömt om en stad ovan molnen? Eller åtminstone ett basläger i dimman!
Jahapp, då var vi här, men var är berget? Fler än vi sitter inne och kurar i matsalen. Bland annat den schweiziske klättervärldskändisen Ueli Steck, den väderbitne grönjackade killen till vänster på denna smygtagna bild. Han är på en expedition för att klättra just Annapurna I. (Och klarade det senare, den 10:e oktober.)
http://en.wikipedia.org/wiki/Ueli_Steck
http://www.climbing.com/news/ueli-steck-solos-annapurna-south-face/Vaaar är toppen?
FreLi passar på att fylla år medan vi väntar. Det här är hans högsta födelsedag hittills, både numerärt i år såväl som i höjdmeter. Vi firar honom med en dunk bränsle för att säkra att han orkar nerfärden.
Plötsligt händer det!
Hela matsalen måste rusa ut och fota. Toppen! Där är den ju!
En kort skymt, men vi har nu sett världens 10:e högsta berg!

Blir bra med en bit mat, även i sällskap med de högljudda kineserna från tidigare, nu dock utan ”termosen från Helvetet”, och andra kineser som redan innan middagen svidat om till rosa flanellpyjamas som middagskostym. De lokala bärarna väntar tålmodigt på att första sittningens middag ska bli klar, och att matsalen ska förvandlas till sovsal.
Vi kryper ner i våra sovsäckar för att sova bland fuktig betong, fuktiga sockar, kalsipper, undertröjor, och annat mysigt. Gonatt!