Dagen efter
Meh. Gårdagens Annual Party var ju inte nån skräckupplevelse, det kan ingen som var med ha tyckt den här gången! Så det hade nog tagits en del förslag ur förslagslådan inför planerande denna gång. En helt schysst kväll i konferensdelen av ett stort hotell, helt schysst mat, utlottningar med helt schyssta priser (mobiltelefoner och surfplattor), helt schyssta utmärkelser till ”Årets anställda” (viktigt i Kina!)´, helt schysst underhållning även om man ju måste imponeras av de som vill/vågar/orkar träna in nummer! Jisses… dessutom satsa på scenkläder, seriöst verkligen!
Detta toppat med en helt schysst hemgångstid för oss som skulle upp tidigt idag, dock lite senare än alla kineser som bussades tillbaka till förstaden vid jobbet (där de flesta bor) kring kl 20. Helt schysst hemkörda av en helt schysst kollega.
Inga särskilda avslöjanden att göra, såklart är det helt schysst att se R&D:s ledningsgrupp i traditionella kinesiska dräkter sjungandes Lady Gagas ”Born This Way”, men kanske bör vissa delar av ”what happens at Annual Dinner, stays at Annual Dinner” gälla…
Årets middag
… redan i januari!
Det bubblar av en kombination av fasa och förväntan på jobbet. Det är på fredag dags för något som kallas för "Annual Dinner", vilket nog de flesta kinesiska arbetsplatser har, en årsavslutning innan ledigheten för det kinesiska nyåret. Allt komplett med runda bord, slumpmässig bordsplacering, konferencier, årets anställd-utmärkelser, "vi som vågar synas-hellre än bra-underhållning" och jag vet inte allt!
Förra året hölls detta event vid "Lake Malaren", som är en kopia av delar av Sigtuna och Mälaren, om jag fattat de fragmentariska berättelserna från de långnäsor som var med och helst vill glömma denna något "spektakliga" kväll. Spännande!

