Skål tammef-n
Druttade in på en typ Ica Maxi idag, bland alla vanliga bra-å-ha-grejor hittade jag en oumbärlig skål med sura figurer på!
(Dock kanske bäst att fråga nån på jobbet vad texten betyder!)
Bildextra
Lite mer bilder kan man ju kosta på sig när man bloggar från datorn istället för mobilen!
Solig dag idag!
Såhär heter vår gata på en skylt:
Eller såhär, på en annan:
När man närmar sig från det här hållet, går man förbi puben som kollegerna kallar ”Sunken”, som dock är helt OK för en enkel bit mat nån gång emellanåt (kan dock tipsa om att man som svensk hade glömt hur det var när man fick röka på uteställena hemma *host host*):
Sen kommer man till huvudgrinden, genom vilken det är rätt mycket trafik in och ut (gatan runt hörnet är både enkelriktad och med genomfartsförbud för vanlig trafik, så alla rutinerade genar igenom vår gård):
Och så, ta-daa, kommer man till det arkitektoniska mästerverket; vårt hus (man kanske förstår ännu en anledning till att det är kallt inne, väldigt många ytterväggar per lägenhet):
Dagen efter
Meh. Gårdagens Annual Party var ju inte nån skräckupplevelse, det kan ingen som var med ha tyckt den här gången! Så det hade nog tagits en del förslag ur förslagslådan inför planerande denna gång. En helt schysst kväll i konferensdelen av ett stort hotell, helt schysst mat, utlottningar med helt schyssta priser (mobiltelefoner och surfplattor), helt schyssta utmärkelser till ”Årets anställda” (viktigt i Kina!)´, helt schysst underhållning även om man ju måste imponeras av de som vill/vågar/orkar träna in nummer! Jisses… dessutom satsa på scenkläder, seriöst verkligen!
Detta toppat med en helt schysst hemgångstid för oss som skulle upp tidigt idag, dock lite senare än alla kineser som bussades tillbaka till förstaden vid jobbet (där de flesta bor) kring kl 20. Helt schysst hemkörda av en helt schysst kollega.
Inga särskilda avslöjanden att göra, såklart är det helt schysst att se R&D:s ledningsgrupp i traditionella kinesiska dräkter sjungandes Lady Gagas ”Born This Way”, men kanske bör vissa delar av ”what happens at Annual Dinner, stays at Annual Dinner” gälla…
Grasankan
… blir det för den som är kvar i Kina, och inte har några svenska prickar till gräsänkan.
Bu-huuuuu:
Umeå skickade Mando Diaos senaste skiva, den passar bra nu. Lagom melankolisk.
Editering:
Men hallå: började lyssna ordentligt på texterna från surf-soffan, det här kändes bekant?
Jo, det är ju Fröding!!!
Bär-Bar
För er som aldrig sett en portabel Gin&Tonic-bar, komplett med citron, svarta sugrör, och extrautrustad med chips: här är den!
Bär-BarTM
Kom ihåg var ni såg den först, om det blir en exportsuccé!
Fredagsmys eller fredagsrys?
Nu! Fredag morgon, dagen för ”Annual Dinner”, ett kinesiskt måste på arbetsplatser som denna! Alla anställda, konferencier, mat, uppträdanden och utmärkelser. Ska bli intressant att uppleva. De som var med förra året verkade tycka att skämskudde inte hade räckt att gömma sig bakom, man hade behövt en hel skämsmadrass för att komma därifrån utan bestående men…
Kanske inte kan återkomma med liverapportering, men valda delar imorgon. Som blir en tidig morgon, A ska till Gbg och jobba 1,5 vecka, åker till flyget redan 07:30 imorgon morgon. Bye so long!
Postorderbulvan
Svårt att med vettig ansträngning hitta kläder i rätt storlek för en normalstor svensk tant i ett normalkinesisk damsortiment. Blir XL eller XXL på överkroppen för en svensk 38/40, byxorna slutar normal kring 38 i rumpmått i vanliga kedjornas butiker. Och skor, om man har en svensk tantfot i strl 40 finns man knappt på kartan. Så, för specialprylar som cykelskor är det såklart ännu svårare att hitta tillräckligt stort för dam, om det inte funkar med herr/unisex. Så jag är jätteglad att jag har fått hjälp med en bulvan-brevlåda i Torslanda, och att A kan ta med grejorna tillbaka till SH efter sin tj-resa nu snart!
PS
Ska såklart prova att sy upp något vid tillfälle, har bara inte kommit till det läget än!
Kvällsrally
Hade ett litet frivilligt uppdrag inför A:s hemresa, att kolla om en grej på stan till en speciell person.
Hemma rätt sent för idag var det köigt på motorvägen trots fd taxichaffisen Min Huas smarta rundturstrick, en snabb mikrad köttgryta och så ut på stan.
Kom ihåg att jag hade sett en specialbutik för det jag letade nära hotellet där vi bodde en månad i början, och den brukade vara öppen när vi kom åkande vid 19-tiden, så den borde ju vara kvällsöppen alltså? En snabb promenad till tunnelbanan, 2 stationer, byte, 1 station, och en promenad till, yes, jag kom ihåg rätt gata. Och det är öppet, haha, till kl 21 och nu är den ju bara 19.59? Perfekt…
In i varuhuset, för det är egentligen ett kluster av butiker som alla säljer samma typ av varor, men hm, vad lugnt det är… och ingen som är på en som en igel och vill sälja? Mysko och ovant. Rulltrappan står stilla, men det kanske är en sån som startar när man kliver på? Nä. Hann upp halvvägs innan jag blev nerhojtad på kinesiska, vi försökte med lite olika tecken till varann förstå vad vi menade.
Till slut vann min tänkt internationella charad ”peka på klockan och se frågande ut”, japp, ut med mig…
Men? Öööh, det står ju 21 på ytterdörrarna? Då fick jag bara handtecknet för 8 och en lätt puff i rätt riktning… så 20.02 står jag snopen utanför, oshoppad… haha!
Men lösningen blev till slut bättre än förväntat, tror jag! Hittade en jättebra säljare på en av marknaderna, ovanligt bra och fina varor, och efter lite ömsesidigt smicker och köpslående gjorde vi affär. Bra (?) pris mot att jag tog 4-5 av hennes visitkort och lovade att skicka dit fler vänner att handla av henne senare… Men jo, hon hade ju bra grejor, så absolut om någon behöver tips!
”Varifrån kommer du? Aha, Sverige, det brukar komma såna som jobbar på ert stora flygbolag SAS och handla av mig ofta, ni pratar med samma accent, jag hör skillnad på olika länder tror jag…”
Piggelin
Idag är jag inte den mest pigga och alerta i SH. Det här ovana med att köras till jobbet av en chaufför gör ju dock att det liksom inte finns 10 minuter att dra sig, eller spontant ändra sig och åka en timme senare. Det är bara att hoppa upp och in i duschen när klockan ringer, så man hinner göra sig klar och få i sig en tallrik gröt, med lite marginal tidsmässigt. Zzz.
Årets middag
… redan i januari!
Det bubblar av en kombination av fasa och förväntan på jobbet. Det är på fredag dags för något som kallas för "Annual Dinner", vilket nog de flesta kinesiska arbetsplatser har, en årsavslutning innan ledigheten för det kinesiska nyåret. Allt komplett med runda bord, slumpmässig bordsplacering, konferencier, årets anställd-utmärkelser, "vi som vågar synas-hellre än bra-underhållning" och jag vet inte allt!
Förra året hölls detta event vid "Lake Malaren", som är en kopia av delar av Sigtuna och Mälaren, om jag fattat de fragmentariska berättelserna från de långnäsor som var med och helst vill glömma denna något "spektakliga" kväll. Spännande!
