AY058
Nu sista kinesiska minuterna på ett tag. *)
En stor överraskning imorse, förutom fina MinHua stod även A:s närmaste kinesiska kollega utanför hotellet kl 06:30 för ett ”på återseende” **) och varsin present till oss. Fantastiskt!
Lite sorgligt att lämna dem, båda har varit nära hela de tre åren. Fint!
Nu mot Helsinki!

*) Kanske åker man tillbaka på tjänsteresa, kanske på besök eller semester, det vet man ju aldrig.
**) Man säger inte ”farväl” eller ”adjö” i Kina, man säger ”Zài Jiàn”, ”på återseende”!
Night-MERS
Med ojämna mellanrum tänker jag ju att jag ska lära mig att springa, och tycka att det är roligt. Så under dessa perioder följer jag ett nybörjarprogram för att komma igång, och belasta kroppen lagom så den inte kraschar av chocken. Så, igår var det ett pass på schemat, hm, har ju insett att det går väldigt mycket bättre eftermiddag/kväll än morgon, så när möjligheten finns – eftermiddag/kväll. Men… nu var det ju +31 på min väderapp, och ”real feel” +40 pga luftfuktigheten. Jag gjorde mina 5 km, kändes hyfsat OK, men eftersvettningen… hu. Högröd resten av kvällen. Sen på natten, vaknade i svettanfall och nästan lite frossa, och skallebang trots att jag försökte dricka tillbaka. Dock hade vi varit ute på långpromenad tidigare också, så kanske lite extra urlakad. På småtimmarna i svettattackerna kom även knäppa drömmar, att jag hade smittats av nåt av en tjej på tunnelbanan i lördags, hon satt och var halvt däckad och ulkade i en plastpåse… urk! Så mina drömmar var att jag var smittad av MERS, som man ser om på nyheterna här hela tiden…
http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/beredskap/utbrott/mers-cov/
Men nu känner jag mig bara lite bakis liksom. Slutsimulerat! Mer vätska, resorb och en bamyl till.
Måndagssöndag eller söndagsmåndag
Idag är det sista dagen på drakbåtsfestivalhelgen, allmän helgdag i Kina. Men som i Sverige, ganska mycket öppet ändå, butiker och restauranger.
Vi är lite vilse, lediga dagar eller jobbdagar, det flyter ihop lite nu.
Imorgon tisdag, för-besiktning av lägenhet, sen till banken och stänga ner konton. Sen en sväng till jobbet och kolla läget. Onsdag, inga planer ännu, torsdag, slutbesiktning av lägenhet och utflyttning till hotell sista 2 nätterna.
Fredag, till jobbet, runda av, visa kollegerna hur man kramas ”på återseende” på svenska, bjuda på fika, lämna tillbaka dator och grejor.
A blir starkare för varje dag, men lite lurigt att han verkar så pigg och stark! Plötsligt tar krafterna slut och han behöver få luta sig tillbaka, vila, sova bort en stund. Gäller att skynda långsamt, och komma ihåg vilken pärs kroppen varit igenom, först sjukdomen och sen operationen, klart att det måste få ta tid. Men vi är duktiga på att ta rundor nära hemma, få sträcka på benen och kroppen, passa på att äta lunch eller middag ute, och sen hem och vila igen.
Och packa ihop det sista, som liksom aldrig riktigt blir färdigt… hatar ju att packa, behöver en skarpare deadline för att få fart på riktigt… nu går jag och småplockar här och var, egna saker som ska med, saker som man inte kan med att slänga utan vill ge till någon viss, kollegerna eller MinHua eller städhjälpen. Men jag gör aldrig nåt klart… flerfrontskrig mest. Jaja. Det kanske är mitt sätt. Till slut blir det ju klart iaf, brukar ju inte vara försenad.
Allt för nu!








