Orutin
Morgonrutiner.
Bra att ha kommit till ett läge då väckarklockans larm bara är odiskutabel uppstigning, punkt slut, ingen ”fem minuter till bara”.
Dåligt att ha ställt larmet på kl 0530 för att gå ut och springa, vakna med ont i halsen och lite känning ut mot öronen, snabbt bestämma att skippa joggingrundan, men inte komma på att det betyder att man får sova minst 45 minuter till innan man behöver gå upp, duscha och klä på sig…
Så var starten på denna dag. Hrm.
Hipp hipp
Idag hälsar Shanghai grattis till KeHo!
Repris
Hade för mig att det nyss var fredag? Men nu verkar det vara dags igen!
!25
I vissa länder läser man nerifrån och upp, från höger till vänster, det gör man egentligen inte i Kina längre. Men idag gör vi det! I rubriken, i alla fall.
Födelsedagsfrukost på stan, Mr Pancake!
En riktig stekfrukost; äggröra, bacon, potatis, och pannkakor med lönnsirap, banan och valnötter. Hittills idag har vi inte ens nämnt ordet ”lunch” och nu är klockan halv två, burp!
Normaltid
Nu när ni snart vaknar med svensk normaltid, så har vi sju timmars tidsskillnad Sverige – Kina.
Nepal dag 7
Till Annapurna Base Camp.
Vandringsdag 5, upp till 4130 m, ca 5 timmar.
Uppåt igen, via Macchapucchre Base Camp. Macchapucchre är berget som på engelska kallas Fishtail pga sin form. Sedan in i området som kallas Annapurna Sanctaury (helgedomen), omslutet av höga toppar: Annapurna I, Annapurna South, Hiunchuli och just Macchapucchre.
Vädret liknar gårdagens. Nånstans här runtomkring finns några av världens högsta berg. Sägs det. Syns inte.
Men det man ser är ju fint ändå, håll med? Nu blir det kargare och annorlunda miljö.
Stigen vi kom längs.
A-haaa! Macchapuccre Base Camp. En kopp kaffe och energipåfyllning.
Vi var inte först till denna lodge. Några hade uppenbarligen varit där innan. Och, medan vi satt inne och drack kaffe, hade vår vän från förr, bonus-kinesiskan, tydligen vandrat i motsatt riktning, efter att ha varit uppe i ABC, Annapurna Base Camp, föregående natt. Skönt att höra att hon inte haft det illa med tanke på väder och vind!
Joppheidi, iväg igen!
Fårbaskat trångt på stigen, bitvis. De gula klickarna känner ni igen.
En timme kvar-stenen.
Jag har drömt om en stad ovan molnen? Eller åtminstone ett basläger i dimman!
Jahapp, då var vi här, men var är berget? Fler än vi sitter inne och kurar i matsalen. Bland annat den schweiziske klättervärldskändisen Ueli Steck, den väderbitne grönjackade killen till vänster på denna smygtagna bild. Han är på en expedition för att klättra just Annapurna I. (Och klarade det senare, den 10:e oktober.)
http://en.wikipedia.org/wiki/Ueli_Steck
http://www.climbing.com/news/ueli-steck-solos-annapurna-south-face/
Vaaar är toppen?
FreLi passar på att fylla år medan vi väntar. Det här är hans högsta födelsedag hittills, både numerärt i år såväl som i höjdmeter. Vi firar honom med en dunk bränsle för att säkra att han orkar nerfärden.
Plötsligt händer det!
Hela matsalen måste rusa ut och fota. Toppen! Där är den ju!
En kort skymt, men vi har nu sett världens 10:e högsta berg!
Blir bra med en bit mat, även i sällskap med de högljudda kineserna från tidigare, nu dock utan ”termosen från Helvetet”, och andra kineser som redan innan middagen svidat om till rosa flanellpyjamas som middagskostym. De lokala bärarna väntar tålmodigt på att första sittningens middag ska bli klar, och att matsalen ska förvandlas till sovsal.
Vi kryper ner i våra sovsäckar för att sova bland fuktig betong, fuktiga sockar, kalsipper, undertröjor, och annat mysigt. Gonatt!
Teambuilding
Idag var det jobbe-lördag, men enligt plan skulle det vara teambuilding för hela utvecklingsavdelningen på jobbet. Förutom de som verkligen behövde tiden att jobba med jobbet (typ herr A), åkte vi en hord människor ut till en stor konstgjord park för att teambilda.
Hm, det var sådär. Möjligen trevligt att ”slippa jobba”, men det brukar jag helst vilja slippa på lördagar ändå liksom. Det man får vara glad över är att de kinesiska kollegerna såg ut att stortrivas med den här typen av aktiviteter, många uppskattar verkligen att umgås och leka. För det var ju det som dagen gick ut på. Dansa salsa i stor ring, kinesisk femkamp inte helt olik svensk (dock ingen säcklöpning!), skattletning via trampbilar i parken, bygg en bil runt trampbilen med kartong och plaströr och tejp och ha sen bilsalong och kora en vinnare. Allt gott och hyfsat likt en svensk typisk teambuilding kanske. Förutom att eventföretaget som höll i det hela, och konstant vrålade instruktioner via mikrofon till en skrällig högtalare, endast gjorde det på kinesiska. Så själva teambuildingdelen tycker jag blev sådär… som svensk var det ju bara att linka med i bakgrunden på allt, fundera på vad alla gapskrattade åt, och varför alla plötsligt gick till vänster, eller till höger, typ.
Jaja.
Imorgon är det ledig söndag!
Ho frå Schlätta fyller
Något vagt fladdrade till inne i hjärnan när jag skrev dagens datum i ett mötesprotokoll idag, efter att ha varit ”tidlös” nu ute på semester och vandring några dagar så vet jag egentligen knappt vilken veckodag det är, än mindre datumet. Men vilken tur att man kan surfa upp det mesta man behöver veta!
Grattis på födelsedagen EB!
(Läs noga på marken…)
…önskar två tillfälliga Kinnekullor!
Tur i oturen
Nedanstående lapp är ju kanske inte så rolig att mötas av som förälder när man ska lämna sitt barn, eller som barn när man ska till föris, eller som medarbetare när man ska till jobbet…
…tills man läser den ordagrant och fnissar åt det motsägelsefulla!
Det kunde ha varit värre, om de små krabaterna spred sig med den hastighet som deras namn antyder?
Tipstack till Uppsalas bästa specialpedagog!
Solan-dagen
Idag är det ju födelsedag!
Grattis, mamma Karlsson!
carlssonkarlsson 