Juldagen
Juldagen. Vi åker till Borneo! Världens tredje största ö. (Hisingen är väl den fjärde största? Eller är Hisingen bara Sveriges fjärde största? Eller är det verkligen en ö? Haha, känslig fråga att ta upp med göteborgska infödingar!)
http://sv.wikipedia.org/wiki/Borneo
Den norra malaysiska delen. Vi ska vandra upp på Mount Kinabalu, 4095 möh, kolla sköldpaddskläckning, orangutanger och förhoppningsvis många andra djur och tropisk regnskog.
Ingen aning om internetuppkoppling etc… kanske blir det bloggtorka, kanske… dyker spök-bloggaren upp! Man vet aldrig!

Dongzhi-stockning
Vintersolståndstrafikstockning? Ja, faktiskt. Imorse tog det 1,5 timme till jobbet istället för normala 1.
Vid dongzhi, vintersolståndet, ska man besöka sina släktingars gravar och göra fint, precis som vid den stora ”gravsoparhelgen” i april. Detta leder till trafikstockning, och dålig luft, just pga att många ska åka till begravningsplatserna samtidigt. Inte vad man längtar efter mest, en måndagmorgon, bilkö!
Nanjing After Dark
Förra lördagen i Nanjing, när vi hade tagit en eftermiddagslur på hotellet (hrm, jag passade på att ta en eftermiddagslur och gå till den hyfsat bra friluftsbutiken runt hörnet, medan nån kunde sova vidare ostört), ut och leta något ätbart.
Gatmat finns det gott om!


Kockarna brassar på så fläkten skjutsar iväg en riktad matos-stormby!


Ja, men råvarorna verkar ju färska, och det… är väl bra?

Kanske… lite väl färska… ehum.

Nanjing
Förra helgen, det var bara sååå skönt att ta tåget till Nanjing och byta miljö, nya gator, nya intryck!
Snabbtåg:


Just när man kliver av tåget och ut från stationen är man däremot inte lika säker på att det var en så bra ide och ett smart och kul resmål… riktigt kallt dessutom, brr!

Vi siktar på tunnelbanan och Konfucius-templet. Jag grundar med en friterad spiral-potatis på vägen bara. Mmm!

Ibland känns det som det går lite inflation i ”nationella topp-sevärdheter”, UNESCO-världsarv, och liknande. Eller så är det bara enkelt att tillverka skyltarna… haha.

Jag och killen som jag fått mitt efternamn av. I Kina. Han som jag fått mitt efternamn av i Sverige fotar. Kong = Konfucius.


Manuell taxi och flytande tehus.



De lokala specialiteerna, förutom kanderad frukt och sockervadd och spiralpotatis, verkar vara saltad anka, pressad anka, och… testiklar? Osäker på vad det verkligen är?


Templet.

En varmblodig joggare.

Hungrig! En intressant restaurang med smidigt system när man väl fattade… man betalade en hundring i deposition, fick ett plastkort, sen var det bara att välja och vraka olika rätter, dra kortet, och sen justera plus/minus vid utgången.








Sen var det nog med tempelområdet.
Vi hamnade mitt i en telefonkonferens, och hittade fina fruktbutiker.


Aaah, hotellet siktas mellan husen! Alltså Kinas första femstjärniga hotell en gång i tiden. Nu helt OK om än lite bedagat. Detta var ju dessutom den första officiella minnesdagen av Nanjingmassakern 1937, så alla flaggor var på halv stång. President Xi Jinping hade invigt ceremonin på förmiddagen vid massaker-museet.


Nu på hotellrummet för en eftermiddagslur. Men vänta? Där är ju presidenten! På vårt rum!



















